Satsa brett för att förbättra utrikes föddas skolresultat

För att öka utrikes födda elevers chanser att lyckas i skolan måste insatser riktas även till elevernas föräldrar och mot bostadssegregationen. Det är en av slutsaterna i en ny ESO-rapport som presenteras i dag av Hans Grönqvist, docent i nationalekonomi, och Susan Niknami, fil. dr i nationalekonomi.

De senaste åren har Sverige tagit emot ett rekordstort antal flyktingbarn, många i åldrarna 13 till 17 år. Eftersom en slutförd gymnasieutbildning är en nyckel till arbete för ungdomar i Sverige är det viktigt att även nyanlända ungdomar klarar skolan bra. Dessvärre har skillnaden i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever ökat stadigt sedan slutet av 1980-talet. Hur gamla barnen är när de kommer till Sverige och varifrån de kommer spelar stor roll för studieresultaten, men det som är mest betydelsefullt är föräldrarnas socioekonomiska situation.

– Med många utrikes födda elever ökar trycket på samhällets förmåga till integration. Åtgärder behöver riktas brett – till eleverna i skolan men även till deras föräldrar för att minska utanförskap, säger Hans Grönqvist, en av författarna till rapporten.

Rapporten Ankomst och härkomst – en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund publiceras i dag.

För frågor om rapporten kontakta Hans Grönqvist 070–243 97 75 eller Susan Niknami,
070–469 18 75.

För ytterligare information om ESO:s verksamhet, kontakta kanslichef Lena Unemo, tel.
08–405 82 80, eller besök expertgruppens hemsida www.eso.expertgrupp.se.

Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) breddar och fördjupar underlaget för samhällsekonomiska och finanspolitiska avgöranden. Genom oberoende studier bidrar ESO till samhällsdebatten och blir en brygga mellan forskning och politik. ESO är en kommitté under Finansdepartementet.