Ankomst och härkomst – hur väl integrerar skolan utrikes födda barn?

De senaste åren har Sverige tagit emot ett rekordstort antal flyktingbarn, många i åldrarna 13 till 17 år. Eftersom en slutförd gymnasieutbildning är en nyckel till arbete för ungdomar i Sverige är det viktigt att även nyanlända ungdomar klarar skolan bra. Men hur mycket vet vi egentligen om utrikes födda barns skolprestationer?

I en ny rapport till ESO, Ankomst och härkomst, analyserar Hans Grönqvist och Susan Niknami skillnader i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda barn 1988–2014. Frågor som diskuteras är bland annat:

• Hur har skillnaden i studieresultat mellan utrikes och inrikes födda elever utvecklats över tid?
• Finns det grupper av utrikes födda barn som presterar sämre än andra i skolan?
• Vad kan samhället göra för att minska, och helst få bort, skillnaden i studieresultat?

Vid seminariet presenterar författarna rapporten. Därefter följer kommentarer och en diskussion om hur skola och samhälle kan minska klyftorna mellan utrikes och inrikes födda elever.

Medverkar vid seminariet gör bl.a.:

Nihad Bunar professor i barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet
Ida Drougge riksdagsledamot (M)
Hans Grönqvist docent i nationalekonomi, Uppsala universitet
Susan Niknami filosofie doktor i nationalekonomi, Stockholms universitet
Erik Nilsson statssekreterare med ansvar för gymnasiefrågor
Jonas Vlachos professor i nationalekonomi, Stockholms universitet
Helen Ängmo generaldirektör, Skolinspektionen
Ebba Östlin ordförande (S), kommunstyrelsen Botkyrka kommun och regeringens utredare av åtgärder för elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser

Seminarieinbjudan med program.

Seminariet leds av ESO:s ordförande Hans Lindblad.

Författarnas bilder.
Jonas Vlachos bilder.

Rapport