ESO-rapport: Hälften censurerar sina åsikter

Ett öppet debattklimat förutsätter att människor inte räds att bli straffade för sina åsikter. Men en ny ESO-rapport finner att många lägger band på sina åsikts-yttringar av rädsla för att väcka anstöt. Särskilt gäller detta högerväljare.

– Vi finner att självcensur är vanligt förekommande i Sverige och utgör en svaghet i demokratin. Därutöver visar vår studie att det finns en vänster-höger-dimension i fenomenet självcensur. Allra vanligast är det att personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna censurerar sina åsikter, säger Sten Widmalm som tillsammans med Thomas Persson och André Casselbrant, samtliga vid Uppsala universitets statsvetenskapliga institution, har skrivit rapporten.

Olika sociala sammanhang är förknippade med olika normer. I ESO-rapporten Talande tystnad? undersöks hur självcensur varierar mellan sociala sammanhang som vänner och familj, arbetsplatsen, skolan och universitetet, och på sociala medier. Av dessa sammanhang är det minst vanligt att man censurerar sina åsikter i umgänget med vänner och familj och mest vanligt på sociala medier.

– Sociala medier bidrar tyvärr till att tysta individer. Kostnaden för att tysta någon är liten eller ingen alls, samtidigt som skadorna blir mycket stora för den som utsätts för näthat, förklarar Sten Widmalm.

Resultaten bygger på två enkätundersökningar (2021 och 2022) i samarbete med SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Där har mellan 3500 och 3750 slumpvis utvalda personer bosatta i Sverige fått ta ställning till frågor bl.a. om självcensur, syn på demokratin, politiskt intresse och förtroende för myndigheter och andra människor.

Rapporten presenteras på ett seminarium i dag och finns tillgänglig att läsa på ESO:s webbplats.

För frågor och mer information, kontakta Sten Widmalm, tel 0705-619609 eller kanslichef Lena Unemo, tel. 08–405 82 80.