EU tar täten i arbetet mot klimatförändringar

EU:s nya klimatlagstiftning innebär att unionen växlat upp sina ambitioner på klimatområdet rejält. För att komma i takt med EU måste Sverige nu se över de nationella målen och värdera nyttan av att ”gå före” i klimatpolitiken.

Med reformpaketet Fit for 55 visar EU hur unionens mål om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030 (jämfört med 1990) och att unionen ska vara klimatneutral 2050 ska uppnås.

– Den nya EU-lagstiftningen innebär att de svenska klimatmålen måste ses över och delvis skärpas, menar Magnus Nilsson som skrivit en ny rapport till ESO, Temperaturhöjning i klimatpolitiken, om skillnaderna mellan EU:s och Sveriges klimatpolitik.

I EU:s lagstiftning ingår ett minskande utrymme för utsläpp av koldioxid, men också mål för inlagring av kol i skog, mark och träprodukter. Eftersom Sverige hittills inte haft något nationellt mål för inlagring, behövs en ny politik och nya styrmedel som ökar kolförråden.

När det gäller utsläppen är målen formulerade på olika sätt i EU och Sverige. Medan EU tillämpar fleråriga utsläppsbudgetar gäller enstaka målår i Sverige. EU-lagstiftningen öppnar dessutom för länderna att handla outnyttjat utsläpps- och inlagringsutrymme med varandra.

– Handeln ger möjlighet för Sverige att antingen sänka de svenska kostnaderna för att klara EU-kraven, eller att på eget initiativ ytterligare skärpa EU-politiken genom att finansiera klimatåtgärder i andra EU-länder, säger Magnus Nilsson.

Rapporten presenteras på ett seminarium i dag. Seminariet går att ta del av i efterhand här.

För frågor och mer information, kontakta Magnus Nilsson tel. 070–899 66 88 eller kanslichef Lena Unemo, tel. 08–405 82 80.