Nyhetsbrev från ESO

Anna Seim, Lars Calmfors och Lars E.O. Svensson

Ny ESO-rapport och seminarium om balansen mellan Riksbanken och Finansen

Den 19:e september hölls ett seminarium i samband med publiceringen av rapporten ”Samspel för stabilitet – en ESO-rapport om rollfördelningen mellan finans- och penningpolitik” av Lars Calmfors, John Hassler och Anna Seim. I rapporten analyserar författarna hur samspelet mellan finans- och penningpolitik sett ut i olika konjunkturlägen och diskuterar vad som kan vara en lämplig balans framöver.

”Det är bra att frågan om samspel lyfts fram och den känns särskilt relevant i rådande situation med skyhög inflation, svag tillväxt och de policyutmaningar som den kommande regeringen står inför” konstaterade Mats Dillén, nationalekonom och tidigare generaldirektör vid Konjunkturinstitutet, i inledningen av sin kommentar.

Du kan se seminariet i efterhand här: Balansen mellan Riksbanken och Finansen – ESO – Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi

Hela rapporten finns att läsa här: 2022:3 Samspel för stabilitet – en ESO-rapport om rollfördelningen mellan finans- och penningpolitik – ESO – Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi

Lars Calmfors publicerade även en kolumn i DN baserad på rapporten: Om politikerna fortsätter elda på tvingar de Riksbanken till fler räntehöjningar – DN.SE

Nytt ESO-projekt att se fram emot!

I ett nystartat ESO-projekt ska Magnus Nilsson klargöra hur EU:s nya klimatpolitik förändrar förutsättningarna för den svenska klimatpolitiken. Syftet med rapporten är att ge underlag för en insiktsfull och nyanserad debatt kring hur Sverige bäst kan ta vara på de nya förutsättningar som följer av reformeringen av EU:s klimatlagstiftning.

Intresserad att göra praktik på ESO till våren?

Vi söker nu 1–2 praktikanter som vill bistå i arbetet med att på vetenskaplig grund formulera och besvara frågor av central samhällsekonomisk betydelse. Det kan bland annat innebära att läsa och kommentera rapportutkast eller att skriva underlag om samhällsekonomiskt viktiga frågor. Vi söker dig som läser en akademisk utbildning inom nationalekonomi eller annan samhällsvetenskap. Du bör vara inskriven på en utbildning där praktik ingår som obligatorisk eller valbar kurs. Du bör ha stort intresse för olika samhällsekonomiska frågor och ha goda kunskaper i svenska. Mejla din ansökan med CV här så snart som möjligt, anmälan är öppen till den 13:e oktober.

Hej Elin Landell!

Bild från Google.

Elin Landell är nationalekonom och har jobbat med analys och politikutformning inom kompetensförsörjningsområdet för både myndigheter och intresseorganisationer samt Utbildnings-, Arbetsmarknads-, Finans- och Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Till sommaren 2023 kommer hon som huvudsekreterare i utredningen om en förbättrad arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor (Ju 2022:05) ta fram slutbetänkande med författningsförslag. Utredningens direktiv är till stor del baserat på ”Försörjning med fördröjning – en ESO-rapport om utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden” som kom ut förra året.

• Vad har hänt sedan ESO-rapporten publicerades?

Efter rapporten växte intresset att föra dessa frågor vidare, bland annat av arbetsmarknadsministern Eva Nordmark och integrations- och migrationsminister Anders Ygeman. I slutet av maj 2022 kom utredningsdirektivet som till största del bygger på ESO-rapporten. Det handlar om att vidga målgruppen för etableringsprogrammet samt hur programmet kan göras mer flexibelt för nyanlända föräldralediga och för dem som står långt från arbetsmarknaden. Vi ska även utreda hur jämställdhetsperspektivet kan synliggöras bättre i integrationspolitiken.

• Vad vill ni att utredningen ska leda till?

Vi hoppas kunna lämna bra förslag som kan säkerställa att kvinnor och män får likvärdiga möjligheter och att fler kvinnor får tillgång till stöd för att komma in på arbetsmarknaden. Man kan inte rigga system som i sin uppbyggnad missgynnar kvinnor, vilket är fallet med etableringsprogrammet idag.  Det är också viktigt att krav på egen försörjning för permanent uppehållstillstånd också balanseras av tillgång till insatser som gör det möjligt att komma in på arbetsmarknaden och nå en egen försörjning. Får man inte en chans i början får det långsiktiga negativa konsekvenser, som även går ut över barnens framtida möjligheter.

Idag finns möjlighet att medverka i etableringsprogrammet i 24 månader, men det måste ske inom 36 månader efter att man har fått sitt personnummer. Ett problem är att många kvinnor är föräldralediga den första tiden i landet, vilket gör att de inte kan utnyttja dessa månader. Det finns inte heller någon ”överhoppningsbar tid”, utan i stället får kvinnorna delta i etableringsprogrammet kortare tid. Detta leder i sin tur till att det blir svårare att få jobb eller utbildning.

För att beviljas ett temporärt uppehållstillstånd som anhörig krävs att du har en partner som är bosatt i Sverige och som kan försörja dig. Men, för att beviljas permanent uppehållstillstånd krävs att du kan försörja dig själv. Ju längre kvinnor står utanför marknaden, desto längre tid tar det att komma in, och desto svårare är det att få ett permanent uppehållstillstånd. Genom att förlänga ramtiden och göra etableringsprogrammet mer tillgängligt och flexibelt är förhoppningen att förutsättningarna för utrikes födda kvinnor ska bli bättre.

• Vilka delar i utredningen jobbar du mest med och vilka är mest utmanande?

Jag är huvudsekreterare, så jag jobbar med alla delar. Hur målen inom politikområdet kan förändras så att jämställdhetsperspektivet synliggörs bättre i integrationspolitiken är mest utmanande. De resterande frågorna bygger på ESO-rapporten, så de är jag mer bekväm med. Vi hoppas också att utredningens förslag ska kunna ta till vara och förstärka det arbete som pågår bland ett flertal myndigheter som fått i uppdrag att ta fram en gemensam handlingsplan för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden.

• Vad var roligast med att skriva en rapport till ESO?

Att det är så fritt. Man får hjälp och stöd av kompetenta forskare som kan bredda och ifrågasätta, men den egna frågan förfogar man över själv. Och att det är författaren själv som i slutändan bestämmer vad man ska skriva.

Utredningen ska vara klar 31 maj 2023 och vi önskar Elin lycka till i arbetet!