Nyhetsbrev från ESO
”Håll i och håll ut” – uppmaningen från seminariet om EU:s stöd till Ukraina
Den 25:e november anordnade ESO tillsammans med Delegationen för migrationstudier (Delmi) och Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) ett seminarium om EU:s gemensamma hantering av konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Seminariet berörde frågor om migration, återvändande och återuppbyggnad och arrangerades mot bakgrund av det kommande svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Flera av frågorna som berördes är till sin natur mycket svåra mot bakgrund av att kriget alltjämt pågår, men de medverkande bidrog med kunskap om nuläget och kloka inspel inför det svenska ordförandeskapet.
Med på länk från Kiev var Sveriges ambassadör Tobias Thyberg. Han konstaterade bland annat att stödet till Ukraina är oerhört viktigt, både för att hålla de ekonomiska hjulen rullande, men också för att förhindra en potentiell statskollaps. Vidare menade han att även om EU gjort en viktig insats hittills återstår det att bevisa att man förtjänar den ledarroll som EU gör anspråk på.
”Jag har bara ett råd och det är att lyssna på intervjun med Tobias. Mitt andra råd är att lyssna en gång till” sa Daniel Tarschys, professor emeritus vid Stockholms universitet och tidigare bland annat generalsekreterare i Europarådet, på frågan om vad Sverige ska prioritera inför sitt ordförandeskap.
En sammanfattning av seminariet kan du läsa här.
Om du vill ta del av hela seminariet i efterhand hittar du det här.
Nystartat ESO-projekt om segregation och brottslighet
Ett projektförslag om segregation och brottslighet har godkänts av ESO:s styrelse. Syftet med rapporten är att dokumentera utvecklingen av brottsligheten i Sverige på lokal nivå samt att studera sambandet mellan boendesegregation och brottslighet. Författarna Hans Grönqvist och Susan Niknami har tidigare skrivit en rapport till ESO med titeln ”Ankomst och härkomst – en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund” som publicerades år 2017.
Välkommen till ESO, Axel Merkel!
Den 1:a december började Axel Merkel som utredningssekreterare i ESO:s kansli. Axel har en doktorsexamen inom transportekonomi och kommer senast från en tjänst som forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (vti). I sin forskning har han rört sig inom områdena transportekonomi, arbetsmarknadsekonomi och frågor om effektivitet och klimatomställningar.
• Vad fick dig att söka dig till tjänsten på ESO?
Det var möjligheten att komma i kontakt med hela bredden av samhällsekonomisk forskning. Att få jobba med bland annat utbildnings-, arbetsmarknadsforskning och energipolitik fick mig att bli nyfiken på tjänsten. Det är ovanligt med arbetsplatser där man får chansen att arbeta med forskning på ett så brett plan som på ESO.
• Vad ser du mest fram emot med ditt arbete på ESO?
Det jag ser mest fram emot är möjligheten att få jobba med många olika duktiga forskare och, som jag nämnde innan, inom många olika forskningsområden.
• Finns det några specifika samhällsekonomiska frågor som intresserar dig mer än andra
Jag har en förkärlek till, och mer kunskap om, transport och infrastruktur, men jag är intresserad av i princip alla samhällsekonomiska frågor. Mitt favoritområde kommer dock nog fortsätta vara infrastrukturinvesteringar och hur man ska prioritera effektivt.
• Vad tänker du som tidigare forskare att du skulle vilja bidra med till ESO:s arbete?
Som forskare själv vill jag skapa förutsättningar för bra ESO-rapporter och tillgängliggörandet av forskningsresultat, se till att ny kunskap får spridning och värnas om på ett sätt så kunskaperna kan tas upp av människor. Sådant har man sällan tid för som aktiv forskare.
• Är du bekant med några ESO-rapporter – i så fall, vilka? Har du någon favoritrapport?
Jag har läst många ESO-rapporter så det är svårt att välja en favorit. Om jag måste välja skulle det vara rapport 2012:5 Samhällsekonomin på spåret – en ESO-rapport om att räkna på tunnelbanan. Dels för att en av författarna är en tidigare kollega (Maria Börjesson) och dels för att rapporten innehåller en kul och nytänkande samhällsekonomisk analys av tunnelbanan. Rapporten tog hål på en vanlig myt om att kostnads-nyttoanalys inte skulle visa att Stockholms tunnelbana är lönsam, vilket författarna till rapporten visade att den faktiskt är.
• Vad anser du att en bra ESO-rapport ska innehålla och/eller leda till?
En bra ESO-rapport kan se ut på många olika sätt, men den ska innehålla allmänbildande inslag och en intressant analys. Analyserna behöver i någon bemärkelse vara nya och ju tydligare slutsatser desto bättre. En ESO-rapport ska leda till ny tillgänggjord kunskap, det vill säga kunskap som uppmärksammas och skapar debatt.
ESO önskar alla våra läsare en fortsatt fin adventstid och en God Jul!