Nyhetsbrev från ESO - ESO - Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi

Inget slut i sikte för pandemins ekonomiska efterverkningar

I rapporten Pandemin och pengarna (2023:5) analyserar Nikolay Angelov och Daniel Waldenström coronakrisens ekonomiska effekter och lyfter behovet av snabb tillgång till ekonomiska data för effektiv stödpolitik i kommande kriser. På seminariet den 24 maj diskuterades rapporten av en panel bestående av Peter Frykblom, Ylva Hedén Westerdahl, Joakim Sonnegård, Laura Hartman och Sven-Olov Daunfeldt. En övergripande slutsats var att krisens efterverkningar sannolikt är långt ifrån över.

– Unga från mindre resursstarka hem kan ha drabbats hårdare av försämrad undervisning. Effekter på dessa gruppers inkomster ser vi först på längre sikt, poängterade Joakim Sonnegård, tidigare huvudsekreterare i Coronakommissionen, och betonade att inget bokslut ännu kan göras för pandemins effekter på ojämlikheten.

Flera var positiva till rapportens förslag om att tillgängliggöra bättre beslutsgrundande data vid kris, men Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom vid Svenskt näringsliv, kommenterade att om detta innebär ökad administration för företag måste hänsyn tas till den redan höga regelbörda som företagen pressas av.

Rapporten och seminariet är tillgängliga via ESO:s webbplats. Här kan du även läsa författarnas debattartikel i DN utifrån rapporten.

Fortfarande gör många tjejer och killar könsstereotypa utbildningsval

I rapporten Fritt valt arbete? (2023:6) som publicerades i veckan beskriver och analyserar Karin Halldén och Anders Stenberg hur könssammansättningen har förändrats inom olika utbildningsinriktningar på gymnasiet och i högskolan samt inom olika yrken. Unikt för rapporten är det långa tidsspannet i och med att utvecklingen över de senaste 50 åren studeras. Vid seminariet den 30 maj kommenterade Charlotta Stern och Peter Vikström rapporten. Li Ljungberg och Bodil Umegård bidrog med insikter om arbetsmarknadens kompetensbehov inom teknik respektive i välfärdssektorn och det arbete som bedrivs för att bredda rekryteringsbasen.

De medverkande var överens om att rapporten presenterar ett mycket gediget empiriskt material där intressanta mönster kan skönjas. Men att själva orsakerna till att det ser ut som det gör – att tjejer och killar väljer utbildning och yrke som de gör – kan och bör analyseras vidare. I det sammanhanget lyfte Charlotta Stern särskilt fram teorier om genetiska skillnader mellan kvinnor och män:

– Kanske är det så att kvinnor är lite mer intresserade att jobba med människor, att ta hand om saker, att göra skillnad i människors liv. Vi behöver förstå evolutionära teorier bättre, menade Charlotta Stern, för det kan ge värdefull input i hypotesformuleringar.

Ladda ned hela rapporten här och se seminariet i efterhand här .

Stort intresse för ESO:s kommande seminarium om klimatpolitik

Den 7:e juni publicerar ESO en rapport om EU:s klimatpaket Fit for 55, Temperaturhöjning i klimatpolitiken (2023:7) av Magnus Nilsson. Rapporten beskriver de centrala delarna av EU:s nya lagstiftning och vilka implikationer de har för den svenska klimatpolitiken. Samma dag som rapporten publiceras ordnar ESO ett seminarium. Intresset för seminariet har varit stort och det är nu fullsatt, men det kommer finnas tillgängligt att se i efterhand här .
Kom ihåg att alla ESO:s seminarier går att se i efterhand på ESO Play!

Fem frågor till ESO:s nya ledamot Lena Sellgren

Vad ser du fram emot i ditt nya styrelseuppdrag?

– Det ska bli roligt att följa och identifiera aktuella frågor i samhällsdebatten. Jag ser särskilt fram emot att vara med och påverka vilka frågor ESO väljer att belysa framöver. Jag är både stolt och glad över att ha blivit invald i ESO:s styrelse och att få vara med och bidra till evidensbaserade underlag för både samhällsekonomin och finanspolitiska överväganden.

Hur kan du bidra till ESO:s arbete?

– För det första kan jag bidra med min bakgrund och erfarenhet från akademin, utredningsväsendet, Regeringskansliet (policyfrågor), men även näringslivet. Jag kan även bidra med mina kontakter och nätverk i Sverige och internationellt. Dessutom kommer jag att bli en riktigt god ambassadör för ESO genom att sprida kunskap om vårt viktiga uppdrag.

Finns det någon särskild samhällsfråga som ESO borde belysa i framtiden?
– Jag tycker att ESO ska fokusera mer på internationaliseringsfrågor och omvärldsanalys. Vi står inför rätt stora omdaningar på arbetsmarknaden och inför en allt tuffare omvärld, vilket också kommer påverka svensk ekonomi och frågeställningarna som ställs här. De internationella trenderna påverkar allt från geopolitik och säkerhetsfrågor till klimatomställningen.

Vad ska en bra ESO-rapport innehålla?
– För det första måste rapporterna såklart vara intressanta och ha hög policyrelevans. Därutöver bör de innehålla en kvalificerad analys och helst beröra aktuella ämnen. Det är också viktigt att rapporterna är pedagogiska och lättillgängliga för mottagarna. Det räcker inte att konstatera ”okej, nu vet vi det här” – budskapet och policyimplikationerna behöver också förmedlas och nå ut. Slutligen är det roligt om rapporterna innehåller lite nytänkande och att de vidgar läsarnas perspektiv.

I ditt arbete på Business Sweden arbetar du bland annat med att hjälpa svenska företag att expandera internationellt. Vilken blir Sveriges nästa stora exportsuccé?
– Jag tror det finns stor potential i tjänstefiering- och digitaliseringstrenden. Sverige har många duktiga entreprenörer och skulle man lyckas skapa en global tjänsteplattform finns det oerhörd skalbarhet. Det skulle kunna bidra till att öka produktiviteten i näringslivet och i samhället i stort.