Nyhetsbrev från ESO

Seminarium om narkotikapolitik: ”Drogfrågan innehåller vetenskap, politik och ideologi – som alla hänger samman”

Bild: Eget foto.

Den 28:e november arrangerade ESO ett seminarium om narkotikapolitiken. Samma dag publicerades ESO-rapporten Bruk och straff, skriven av Felipe Estrada, Albin Stenström och Henrik Tham. På seminariet medverkade förutom författarna även Ulrika Ahrsjö (Handelshögskolan i Stockholm), Mats Ekendahl (Stockholms universitet), Lennart Karlsson (Narkotikapolisföreningen) och Joakim Strandberg (Folkhälsomyndigheten).

Utöver seminariets huvudfråga, kriminaliseringen av eget bruk, diskuterades den svenska narkotikapolitikens mål och utgångspunkter, där flera av talarna betonade att området är komplext att studera. Detta eftersom kriminaliseringen gör det svårt att samla tillförlitlig statistik om bruket och eftersom de ideologiska utgångspunkterna för politiken ofta är outtalade.

– Vi måste vara helt tydliga med hur vetenskap, politik och ideologi hänger samman och uppmärksamma att drogfrågan innehåller alla tre.

Frågan är: vilket samhälle vill vi ha? kommenterade Mats Ekendahl.

Här kan du ladda ned den nya rapporten och höra Felipe berätta om innehållet i tre korta filmer. Seminariet går att se i efterhand på ESO:s webbplats . Samma dag som rapporten släpptes skrev författarna en debattartikel i DN som går att läsa här .

Komplettering av Temperaturhöjning i klimatpolitiken – ESO-rapporten om EU:s klimatpolitik

ESO har publicerat en uppdatering om EU:s klimatpolitik. Till grund för uppdateringen ligger Magnus Nilssons rapport Temperaturhöjning i klimatpolitiken som publicerades i juni. Sedan dess har EU kommit med ytterligare klimatpolitisk lagstiftning, vilken nu kortfattat presenteras i en digital komplettering på ESO:s webbplats.
Läs kompletteringen här .
Du kan ta del av Magnus DN-debattartikel här.

Save the date: Seminarium om självcensur den 30 januari

Sedan antagandet av tryckfrihetsförordningen 1766 har Sverige i huvudsak varit fritt från lagstadgad censur. Men ett levande demokratiskt samtal förutsätter mer än bara frånvaron av regelrätt åsiktskontroll. I en ny rapport till ESO studerar Sten Widmalm, Thomas Persson och André Casselbrant självcensurens omfattning i Sverige. Författarna undersöker i vilken grad svenskar upplever att de behöver lägga band på sina åsiktsyttringar av rädsla för att väcka anstöt. Är fenomenet koncentrerat till vissa grupper eller sociala miljöer? Håll utkik på ESO:s hemsida för mer information om kommande publicering och seminarium!

Tre nya ESO-projekt har fått finansiering

Tre nya projekt har godkänts av ESO:s styrelse och kommer starta i vår. Ett av dem ska undersöka barnfattigdom i Sverige med särskilt fokus på barn med invandrarbakgrund. Projektet ska belysa den långsiktiga utvecklingen av barnfattigdom bland invandrarbarn i Sverige samt analysera skillnader mellan olika grupper. Författarna till rapporten är Anna Tegunimataka, docent vid Lunds universitet och Siddartha Aradhya, forskare vid Stockholms universitet samt Raffaele Grotti, lektor i sociologi och social forskning vid University of Trento.

I det andra projektet ska Niklas Harring och Sverker C. Jagers, båda Göteborgs universitet, undersöka allmänhetens acceptans för klimat- och miljöpolitiska styrmedel. Kombinationer av styrmedel har i den praktiska politiken ofta visat sig minska policymotståndet. Därför kan åtgärdspaket snarare än enskilda optimala styrmedel öka politikens genomförbarhet. I projektet ska författarna bland annat undersöka vad som kan vara rimliga nivåer av acceptans för att ett policyförslag ska kunna vinna allmänhetens gehör.

Det tredje projektet ska undersöka ekonomiska effekter av utländska uppköp av svenska företag. Författarna Fredrik Heyman och Fredrik Sjöholm, Institutet för Näringslivsforskning, vill med sin rapport öka kunskapen om effekterna av utländska uppköp, både vad gäller effekter för företagen själva och för de anställda.

Tack Ann-Zofie Duvander, avgående ledamot i ESO:s styrelse!

Bild: Eget foto.

Ann-Zofie är idag professor i demografi och sociologi vid Stockholms universitet och Mittuniversitetet och har i sin forskning speciellt fokuserat på föräldraförsäkring och familjepolitik. Hon har även en bakgrund på Försäkringskassan, SCB och Inspektionen för socialförsäkringen. Sedan 2020 är Ann-Zofie ledamot i ESO:s styrelse, men avslutar vid årsskiftet det uppdrag där hon på ett högst aktivt sätt bidragit till att flera viktiga ESO-rapporter har sett dagens ljus.

Vad är roligast med att vara ledamot i ESO?
– Det har varit roligt att läsa rapportutkast om ämnen jag nog annars inte läst om. Sen har det också varit skoj att höra vad de andra ledamöterna säger om utkasten. Ofta har vi varit överens men ibland har det varit diskussioner där det är tydligt att vi kommer från olika perspektiv och det har varit bra ögonöppnare för mig ibland, det är lätt att ta sitt eget perspektiv för givet.

Vad kommer du ta med dig från ditt arbete i ESO:s styrelse?
– Att det är superviktigt att lyssna på andra perspektiv, att det ofta är möjligt att ha synpunkter på områden utanför ens egen expertis och att lyhörda, respektfulla diskussioner är riktigt konstruktivt på flera plan.

Vilket projekt har du tyckt varit mest intressant?
– Oj, det var en svår fråga men jag tror att jag särskilt vill peka på de som ger tydliga förslag och rekommendationer till politiken. Det tar tid att skriva läsvärda rapporter med uttänkta slutsatser och det känns när författarna har lagt ner extra energi på detta.

Du bor ju delvis i Östersund, vad är det absolut bästa med Östersund?
– Det mesta är bra med Östersund men bäst är snön, Jamtli och Överhogdalsbonaderna. Jamtli är ett jättefint utomhusmuseum och Överhogdalsbonaderna hittades av en slump i en lumpbod och de är daterade till att vara 1 000 år gamla och ingen vet vad de betyder så de är mystiska och rätt fantastiska. De är vackrare än vackrast och jag tittar på dem nästan varje vecka. Men sen har jag förstås också trevliga kollegor i Östersund, såsom i Stockholm.

Vad är viktigast på julbordet?
– Tveklöst godiset

ESO önskar en god jul och ett gott nytt år!

Bild: Jamtli.