Nyhetsbrev från ESO

Seminarium om kommunal administration – är den stödjande eller störande?

Bilden visar deltagarna från ESO seminariet 27 maj.

Bild: Eget foto.

Kommunernas ekonomi är tuff och välfärdens medarbetare – förskollärare, lärare, socialsekreterare, omsorgspersonal – får allt mindre tid till sina kärnuppdrag till följd av ökade administrativa uppgifter. Samtidigt sväller kommunsektorns mellanskikt med professionella administratörer, strateger och kommunikatörer, dvs. yrkesgrupper som inte påverkas av nedskärningar på samma sätt som de som utför kärnverksamheterna gör.

På ett välbesökt halvdagsseminarium den 27 maj diskuterades problemet, nyttan och behovet av kommunala administratörer.

– Svenska kommuner gör jättemånga jätteviktiga saker och de gör av med jättemycket pengar. Politik är att prioritera och hur vi använder ändliga och knappa resurser. Vi måste därför diskutera prioriteringar och ändamålsenlig användning av resurserna, inledde Gissur med för att sätta ramen för seminariet.

I seminariet deltog Annika Wallenskog från SKR, fackföreningsrepresentanterna Lisa Bondesson från Kommunal och Veronica Magnusson från Vision. Övriga deltagare var administrations- och tjänstevetenskapsprofessorerna Anders Ivarsson Westerberg och Johan Alvehus. För att diskutera tänkbara lösningar på problemet deltog även Marcus Matteby, Ulrika Lundin och Åsa Plesner.

– Det viktiga är att den administrativa bördan minskar, inte att antalet administratörer minskar. Då blir det fokus på fel mål, menade Annika Wallenskog

Seminariet bjöd även på tips om lösningar för att begränsa mängden administrativa sysslor. Du kan se seminariet i efterhand här. Här kan du läsa en sammanfattning av seminariet.

Hur påverkar grannskapet integrationen?

Det är en fråga som analyseras i den nya ESO-rapporten ”Goda grannar” som presenterades vid ett seminarium den 5 juni. Rapporten, som är skriven av Martin Andersson, Johan P Larsson och Özge Öner, visar att egenskaper i områden där invandrare bor påverkar förutsättningarna för integration. Även barn till invandrare som är födda och uppvuxna i Sverige påverkas. Etnisk koncentration i ett område har inte någon avgörande betydelse för individens livschanser, men kan i vissa fall vara fördelaktigt. Det centrala är vad personer i närområdet gör, dvs. vilken utbildningsnivå man har och om de flesta arbetar och är självförsörjande, eftersom det påverkar kvaliteten på information, kunskap och normer. Författarna ser också att individer som har flyttat från ett utsatt område uppnår högre utbildningsnivå och i högre utsträckning är självförsörjande.

Deltagare ESO-seminariet 5 juni 2024

Bild: Eget foto.

-Socioekonomisk segregation är en stor utmaning och särskilt om grannskapseffekter bidrar till att ”cementera” ogynnsamma utbildnings- och arbetsmarknadsutfall, menade Martin Andersson, en av författarna till rapporten.

Erik Scheller, statssekreterare hos Arbetsmarknads- och integrationsministern, delade författarnas bedömning att det behövs både åtgärder i vissa områden och på nationell nivå för att vända en negativ utveckling.

– Förekomsten av grannskapseffekter ökar behovet att tidiga och tydliga åtgärder. Det är viktigt att göra fortsatta investeringar i utbildningsväsendet, bland annat när det gäller språkförskola, sa Erik Scheller.

Läs rapporten här. Se seminariet i efterhand här.
Läs också Patrik Lundbergs krönika i DN här.

Varför har semestern i Europa blivit så dyr? Rapport och seminarium 17 juni om den svaga svenska kronan

Bild på sedlar i olika valörer

STOCKHOLM 2011-11-02
Svenska sedlar och euro-sedlar
Foto Jonas Ekströmer / SCANPIX kod 10130

Sveriges ekonomi är välskött och inflationen har under ganska lång tid varit låg med bara några enstaka undantag. Ändå har kronan de senaste tio åren försvagats mot flera valutor och särskilt mot dollarn och euron. I en ny rapport till ESO ”Krona på rätt kurs?” undersöker Harry Flam och Mats Persson vad som kan förklara kronans trendmässiga fall de senaste 30 åren. Rapporten publiceras den 17 juni och samma dag ordnar vi ett seminarium där rapporten presenteras. Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, Olav Syrstad, førsteamanuensis vid Handelshøyskolen BI i Oslo och Kerstin Hallsten, chefsekonom på Industriarbetsgivarna ger kommentarer på rapporten. ESO:s styrelseledamot Lena Sellgren modererar.

Seminarieinbjudan med program hittar du här.

Det finns ett fåtal platser kvar, välkommen med din anmälan senast i morgon 13 juni: fi.eso-seminarium@regeringskansliet.se

De fattiga och de rika – nytt ESO-projekt

ESO:s styrelse har godkänt projektet ”Individuell inkomstdynamik i Sverige sedan 1980” som kommer att genomföras av Andreas Bergh, Åsa Hansson och Joakim Wernberg. I projektet ska författarna undersöka beständigheten i en viss ekonomisk situation genom att följa inkomstutvecklingen på individnivå över tid. Bland annat kommer vi få svar på om det är samma personer som hela tiden befinner sig i toppen – de rika – och botten – de fattiga – eller om de kontinuerligt byts ut. Vi ser fram emot intressanta resultat!

Nytt ESO-projekt: En plats för alla?

Sverige har som målsättning att personer med funktionsnedsättning ska vara fullt delaktiga i samhället. Trots detta visar uppföljningar att funktionsnedsatta har lägre utbildningsnivå, sysselsättningsgrad och inkomster. I ett nytt ESO-projekt ska Stefan Eriksson, Magnus Carlsson och Dan-Olof Rooth göra en detaljerad kartläggning av situationen för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden i syfte att förbättra situationen. Vi är glada över att ESO ska belysa ett så viktigt ämne!

ESO:s webbplats har fått ett ansiktslyft

Vi har under våren förbättrat vår webbplats. Nu är det till exempel lättare att hitta ESO-rapporter om det ämne som du är intresserad av med hjälp av en ny sökfunktion.