Nyhetsbrev från ESO
Rapport och seminarium om utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsintegration
Den 10:e december publicerade ESO en ny rapport ”Försörjning med fördröjning – en ESO-rapport om utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden” (2021:7). I rapporten går Elin Landell igenom hur och varför utrikes födda kvinnors och mäns arbetsmarknadsintegration skiljer sig åt. I samband med publiceringen av rapporten arrangerade ESO också ett halvdagsseminarium. Förutom presentation av den nya studien innehöll seminariet flera politiska kommentarer, perspektiv från Arbetsförmedlingen respektive Jämställdhetsmyndigheten, konkreta exempel från arbetet på gräsrotsnivå i form av öppna förskolans verksamhet och Yalla Trappan i Malmö samt klokskap från en erfaren forskare.
Samtliga deltagare underströk rapportens betydelse och flera av dem menade att det behövs mer samverkan mellan olika aktörer, såsom myndigheter, skola och ideella organisationer, för att få utrikes födda kvinnor i arbete snabbare. Det behövs också reella förutsättningar för den ideella sektorn att kunna jobba långsiktigt, där tillfälliga projektmedel försvårar planeringen.
Statssekreterare Roger Mörtvik illustrerade träffsäkert frågans betydelse med att parafrasera en i dagarna aktuell hjälte: ”Ett väl utfört arbete ger en inre tillfredsställelse och är den grund på vilket samhället vilar”.
Se seminariet i efterhand här: Alla ska nås!
Ladda ned rapporten här: 2021:7 Försörjning med fördröjning – en ESO-rapport om utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden
Intervju med Peter Thoursie – en av ESO:s ledamöter
Vad tycker du att en ESO-rapport ska bidra med?
En ESO-rapport ska bidra med kunskap om relevanta samhällsekonomiska problem. En rapport kan utgöra beslutsunderlag för utformning av politik. Men en rapport kan även ge en bild av kunskapsläget inom ett område och ringa in viktiga frågor för framtida studier. Centralt är att en ESO-rapport ska hålla hög kvalitet.
Du är en av de ledamöter som suttit längst i ESO:s styrelse, vad är roligast med att vara ledamot i ESO?
Det roligaste med att vara ledamot är att man får träffa så många kloka människor inom olika expertområden. På så sätt lär man sig mycket av att sitta i ESO:s styrelse.
Varför är ESO:s arbete viktigt?
Jag tror att ESO framförallt fungerar som en brygga mellan forskning och politik. Det framkommer bland annat genom den sammansättning av kompetenser och erfarenheter som finns inom styrelsen, kansliet och i referensgrupperna för rapporterna. Det är en blandning av forskare och personer som jobbar närmare beslutsfattande än vad forskare oftast gör.
Vilken är den bästa konserten du varit på och varför?
Enkelt. Michael Ruff på Fasching i början av 90-talet. Ruff är en amerikansk musiker och låtskrivare som hade ett samarbete med svenska toppmusiker. Man kunde ta på svänget när de i princip var tysta i en passage i en låt – magiskt!
Nya ESO-projekt att se fram emot!
Vid styrelsens senaste möte godkändes två nya projektförslag.
I det ena projektet ska forskarna Hernan Mondani och Amir Rostami studera geografiska skillnader i den kriminella organiseringens utveckling och konsekvenser med hjälp av bland annat nätverksanalys. I det andra ska Özge Öner tillsammans med Johan P. Larsson och Martin Andersson undersöka betydelsen av grannskap och lokala arbetsmarknadsegenskaper för arbetsmarknadsintegrationen av andra generationens immigranter.
Året som gått
Myndigheternas kommunikationsverksamhet, evidensbaserad politik och kommunal avtalssamverkan är några av de ämnen som behandlats i de sju rapporter som ESO publicerat under året som gått. ESO har även anordnat två seminarier utan rapport, det ena om vägval i transportpolitiken och det andra om globala skatteregler. Samtliga rapporter finns att ladda ner på ESO:s webbsida, och samtliga seminarier går att se i efterhand.