Nyhetsbrev från ESO

Folkräkningar i Sverige diskuteras vid kommande ESO-seminarium

Den 8 mars publicerar ESO den nya rapporten, Vem bor här? En ESO-rapport om gamla och nya folkräkningar, skriven av demograferna Gunnar Andersson, Andrea Monti och Martin Kolk. I rapporten beskriver författarna hur folkräkningar har genomförts i Sverige sedan 1700-talet fram till idag samt diskuterar brister och möjligheter med dagens folkbokföring. Rapporten lanseras med ett seminarium samma dag där författarna, experter och politiker medverkar. Det finns fortfarande lediga platser på seminariet. Välkommen med din anmälan!
Se hela seminarieinbjudan och anmäl dig här.

ESO-rapport om samspel mellan finans- och penningpolitik nu tillgänglig på engelska

Rapporten ”Samspel för stabilitet – en ESO-rapport om rollfördelningen mellan finans- och penningpolitik” av Lars Calmfors, John Hassler och Anna Seim släpptes redan i höstas och hela rapporten finns nu också tillgänglig på engelska för att kunna nå en bredare publik. Den engelska versionen ”Stability in the balance” innehåller även vissa uppdateringar baserade på de senaste månadernas utveckling i den svenska ekonomin. Rapporten analyserar rollfördelningen mellan finans- och penningpolitik och efterlyser tydliga riktlinjer för stabiliserande finanspolitik.
Du kan ladda ned den uppdaterade rapporten på engelska här.

Håll utkik efter: Ny rapport om den organiserade brottslighetens landskap

Under våren publicerar ESO en rapport om den organiserade kriminalitetens geografi av Hernan Mondani och Amir Rostami. I anslutning till publiceringen arrangerar ESO ett seminarium. Rapporten belyser frågan om det finns kombinationer av brottstyper och brottsorganisationer som kännetecknar ett visst geografiskt område. En annan fråga som tas upp är hur kopplingen mellan organiserad brottsligheten och utsatta områden ser ut. I rapporten används bland annat nätverksanalys för att beskriva den organiserade kriminalitetens geografiska utbredning. Håll utkik på ESO:s webbplats för detaljerad information om publiceringsdatum och det kommande seminariet!

Hej Gissur Erlingsson – ny ledamot i ESO:s styrelse

Vad ser du fram emot i ditt nya styrelseuppdrag?
Jag ser fram emot att tillsammans med övriga styrelsen sammanstråla för att identifiera framtida samhällsutmaningar som tidigt behöver belysas. Det ska även bli roligt att punktmarkera, följa och kvalitetsgranska ESO-projekt och rapporter.

Hur kan du som statsvetare bidra till ESO:s arbete?
Jag vet inte om jag är någon typisk statsvetare, jag identifierar mig rätt mycket med kamraterna inom nationalekonomin. Likt ekonomer tycker jag att det är viktigt att hushålla med resurser och jag ogillar slöseri med de offentliga medlen, men jag försöker alltid ha ett särskilt vaksamt öga på tänkbara oavsedda och negativa sidoeffekter av effektivitetshöjande reformer.

Finns det någon fråga som intresserar dig särskilt mycket?
Just nu är det särskilt tre frågor som intresserar mig särskilt mycket:
• Riskzoner för korruption och hot mot rättssäkerheten.
• Frågan om vad som är en ändamålsenlig storlek på en kommun, samt hur arbetsfördelningen mellan kommun och region ska se ut.
• Dessutom brinner jag för universitetsfrågor, såsom universitetslärarnas villkor, och hur man kan säkra och stärka undervisningens kvalitet, samt ett värnande om forskningens frihet.

Finns det någon specifik fråga du hoppas ESO kommer att ta upp i en framtida rapport?
Jag tycker det vore intressant om ESO tog upp förändringarna i den kommunala förvaltningskulturen. Kommundirektörer och förvaltningschefer tenderar idag att bytas ut allt oftare jämfört med 90-talet. Den höga personalomsättningen i förvaltningen riskerar att påverka kontinuiteten samt innebär högre kostnader i form av kostnader för personalutköp och inhyrda konsulter. Om chefer ryker av politiska skäl finns även en risk att en tystnadskultur breder ut sig, där personalen undviker att påtala problem, om de upplever att de enkelt kan bytas ut om de säger emot.

Med tanke på din isländska bakgrund, har du någon favoritfigur från de isländska sagorna?
Jag är egentligen ingen läsare eller kännare av de isländska sagorna, men jag känner viss samhörighet med Egill Skallagrímsson eftersom han bodde i samma geografiska område jag är uppvuxen i, runt Akranes och Borgarnes. Han sägs ha varit klok och eftertänksam, men lika ofta oförutsägbar och ilsk, och vek sig aldrig för auktoriteter.

Är det egenskaper du känner igen hos dig själv?
Haha, japp.