Friskolor startas oftare i invandrartäta områden

En ny ESO-rapport visar att friskolor oftare etableras i områden med många högutbildade – men också i invandrartäta områden. Friskolor etableras också i högre utsträckning i områden där intäkterna förväntas bli högre och lokalkostnaderna lägre. Men förvånande nog tycks inte vinstsyftande friskolor påverkas av de ekonomiska förutsättningarna när de väljer var de etablerar sig.

 I en ESO-rapport som publiceras i dag analyseras vilka faktorer som påverkar var friskolor väljer att etablera sig. Rapporten ger flera viktiga insikter, som delvis går på tvärs mot etablerade föreställningar.

Rapporten konstaterar att friskolor oftare etableras i områden med många högutbildade – men också i invandrartäta områden. I kommuner som styrs av en vänstermajoritet etableras färre friskolor jämfört med i andra kommuner. Rapporten visar också att förväntan om höga intäkter och låga lokalkostnader tycks spela roll när icke-vinstsyftande friskolor väljer var de ska etablera sig. För de vinstsyftande skolorna verkar däremot de ekonomiska förutsättningarna inte påverka etableringen.

För att med större säkerhet kunna säga något om hur kommunernas ersättning till friskolorna påverkar var nya friskolor etableras behövs emellertid bättre data.

– Det är anmärkningsvärt att denna typ av information saknas, särskilt i ett land som Sverige med världens kanske mest långtgående skolpengssystem, säger Nikolay Angelov, en av författarna till rapporten.

Rapporten När skolan själv får välja – en ESO-rapport om friskolornas etableringsmönster publiceras i dag.

För frågor om rapporten kontakta Nikolay Angelov, 070-527 63 80.