Tveksamt om en arvsskatt bidrar till ekonomisk utjämning

Den svenska arvsskatten som avskaffades 2004 var impopulär och gav ett litet bidrag till statskassan. Även om en ny skatt på arv skulle utformas mer ändamålsenligt än den avskaffade, skulle den knappast generera några större intäkter eller bidrag till ekonomisk utjämning visar en ESO-rapport som publiceras i dag.

– Vi har sammanställt svensk och internationell forskning för att se hur arvsbeskattning påverkar människors arbete, sparande och företagande, säger docent Mikael Elinder, en av rapportens två författare.

I omvärlden är någon form av arvsskatt inte alls ovanlig. I den svenska debatten menar många att den svenska kapitalbeskattningen behöver reformeras. En återinförd arvsskatt skulle kunna vara en del av en mer enhetlig beskattning av kapital och kapitalinkomster. I den nya rapporten till ESO, ”En beklaglig förlust?” går författarna igenom hur arv och arvsbeskattning påverkar arbete, sparande och företagande hos givare och mottagare av arv. De visar också under vilka villkor skatten kan bidra till ökad ekonomisk jämlikhet. Om en arvsskatt skulle införas är det viktigt att den utformas rätt. Författarna tecknar en skiss på viktiga element i en sådan ny arvsskatt. Till exempel bör en modern arvsskatt vara relaterad till arvtagarens inkomst. Det innebär att de arvtagare som har låg inkomst får betala mindre i arvsskatt än en arvtagare med hög inkomst.

– På så sätt skulle arvsskatten ha en viss möjlighet att minska ekonomiska klyftor, säger Oscar Erixson, rapportens andra författare.

Rapporten presenteras och diskuteras vid ett webbinarium i dag kl. 13.00-14.15. Det kan följas via ESO:s hemsida www.eso.expertgrupp.se.

För frågor om rapporten kontakta Oscar Erixson, tel. 0704676110. För ytterligare information om ESO:s verksamhet, kontakta kanslichef Lena Unemo, tel. 08–405 82 80.