2025:8 De fattiga och de rika – en ESO-rapport om inkomstjämlikhet och inkomströrlighet i Sverige 1991–2021
Gini-koefficienten är ett etablerat och ofta använt mått på inkomstspridningen i ett land. Måttet bygger på tvärsnittsdata och sammanfattar i ett enda värde inkomstjämlikheten, vilket möjliggör jämförelser mellan länder och över tid. Däremot säger Gini-koefficienten inget om dynamiken i inkomstfördelningen, det vill säga om individernas rörelser över inkomstfördelningen eller hur länge en individ stannar i en viss inkomstgrupp. Ett värde på Gini-koefficienten nära noll tyder på en jämlik inkomstfördelning. Men även ett lågt värde kan dölja ojämlikheter, till exempel om det är i stort sett samma personer som befinner sig i den lägsta respektive högsta inkomstgruppen över tid. För att få en bättre uppfattning om hur (o)jämlik inkomstfördelningen i ett land verkligen är, är det viktigt att även titta på andra mått än Gini-koefficienten.
I den här rapporten till ESO föreslår Andreas Bergh, Åsa Hansson och Joakim Wernberg tre mått som kan användas som komplement till Gini-koefficienten. Med hjälp av dessa mått ger de en mer mångfacetterad bild av hur inkomstjämlikheten och inkomstdynamiken på individnivå sett ut i Sverige under 30 år. I analysen har författarna ett särskilt fokus på de lägsta och högsta inkomstgrupperna – de fattiga och de rika.
Andreas Bergh är välfärdsforskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) i Stockholm samt docent i nationalekonomi vid Lunds universitet. Han forskar om institutionell ekonomi med fokus på välfärdsstaten.
Åsa Hansson är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och verksam vid Ratio i Stockholm. Hon forskar inom offentlig ekonomi och framför allt kring finansieringen av den offentliga sektorn.
Joakim Wernberg är forskare vid Ratio och doktor i ekonomisk geografi. Han forskar om relationen mellan teknisk och ekonomisk förändring, digitalisering och strukturomvandling.
Läs sammanfattning eller English Summary.
Läs pressmeddelande.
Varför har ni skrivit den här rapporten?
Vilka är de viktigaste slutsatserna?
Vad borde förändras i politiken?