Allt vanligare med politiskt tillsatta kommunchefer

Omsättningen av kommunchefer har ökat över tid och varje år kostar utköpen kommunerna miljontals kronor i avgångsvederlag. En vanlig orsak till att kommunchefer sparkas eller avgår är konflikter med den politiska ledningen. En ny rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) tyder på att politisk tillhörighet också är av betydelse vid anställningen av en ny kommunchef.

Att kommunpolitiker tar politisk hänsyn vid tillsättningar av kommunchefer – både genom att välja kandidater från det egna partiet och välja bort kandidater från andra partier – ökar politiseringen av den kommunala förvaltningen.

– De största riskerna med en ökad politisering av kommunchefsrollen är ineffektivitet, korruption och annat maktmissbruk, menar Rasmus Broms, en av författarna till den nya ESO-rapporten Lika barn leka bäst.

Rapporten, som skrivits tillsammans med forskarna Nora Anter och Emanuel Witt-berg, analyserar kommunchefers tillsättningar, avgångar och återanställningar över lång tid. Sammantaget ger forskarnas analyser en bild av att politiseringen av kommunchefsposten ökat sedan 1970-talet, då kommunens högsta tjänsteperson ofta titulerades kanslichef och hade en rent administrativ roll och inte, som idag, en mer strategisk och operativ roll.

Studien visar att omsättningen av kommunchefer ökar vid maktskiften efter val. Men även en ny ordförande i kommunstyrelsen innebär en viss ökad chefsomsättning. I kommunallagen anges bara att det är kommunstyrelsen som utser kommunchefen, men där finns inga andra regler om hur det ska gå till när kommunchefer ska anställas eller sägas upp. Kommunstyrelsen har därför stort handlingsutrymme att byta ut kommunchefen.

– Även om vi inte går så långt som att föreslå en lagreglering menar vi att transparensen i besluten måste öka och att det måste bli tydligare varför en kommunchef av- eller tillsätts, avslutar Rasmus Broms.

För frågor och mer information, kontakta Rasmus Broms, tel. 070–273 55 27 eller kanslichef Lena Unemo, tel. 08–405 82 80.

Rapporten i korthet:

• Analyserna baseras på två dataset med information om kommunchefer, dvs. kommunens högsta tjänsteperson, och politiska kommunstyren under peri-oden 1973–2024. Partierna som främst studeras är Centern, Moderaterna och Socialdemokraterna.
•  Politiska hänsyn påverkar tillsättningar av kommunchefer. Kommunchefer som tidigare kandiderat för det parti som styr kommunen har högre sannolikhet att anställas där än andra kandidater.
•  Maktskiften ökar risken för chefsavgångar. När ett nytt parti tar över makten i kommunen ökar sannolikheten för att den sittande kommunchefen lämnar sin post, särskilt om hen anställdes av det tidigare styret.
•  Även byte av kommunstyrelsens ordförande (KSO) påverkar. Kommunchefer avgår oftare vid personskiften på KSO-posten även om partiet behåller makten.
•  Återanställningar sker oftare inom samma parti. Kommunchefer som återanställs – i samma eller annan kommun – gör det oftare i kommuner som styrs av samma parti som kommunchefen tidigare anställdes av.
•  Mönstren är tydligare under senare år, vilket kan hänga samman med att kommunchefens roll har blivit mer strategisk och närmare den politiska ledningen.