Dyrt och svårt för Sverige att nå EU:s klimatmål för markanvändning och skog

Fit for 55-förslagen som presenterades av EU-kommissionen sommaren 2021 är det mest omfattande reformpaket som någonsin lagts fram för att minska unionens utsläpp av växthusgaser. På ett seminarium arrangerat av Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) idag diskuterades de förslag i paketet som berör markanvändning och skog.

Syftet med Fit for 55 är att uppfylla EU:s klimatlag och minska nettoutsläppen av växthusgaser med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 och att nå klimatneutralitet 2050. Förslagen berör åtta befintliga rättsakter och omfattar fem nya initiativ inom olika politikområden och ekonomiska sektorer: klimat, energi och bränslen, transporter, byggnader, markanvändning och skogsbruk. Fokus för dagens seminarium var att beskriva förslaget och konsekvenserna för markanvändningen och skogsbruket, LULUCF (land use, land use change and forestry).

– Notera att det inte är förslaget i Fit for 55 som ritar om kartan, utan det är EU:s klimatlag som gör det. Syftet med förslaget är att avsevärt öka kolinlagringen i skog och mark i hela EU, förklarade Magnus Nilsson, miljökonsult.

Varje år lagras stora mängder koldioxid i svensk skog och mark. 1990-2020 var nettoupptaget i genomsnitt 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen, men variationen mellan år är stor. Förslaget nu är att Sverige ska öka nettoinlagringen till 47 miljoner ton per år till 2030, vilket är det största enskilda betinget i EU, för att bidra till det totala målet om en årlig inlagring på 310 miljoner ton. Genom att till exempel minska uttaget av biomassa, restaurera våtmarker och öka tillväxten med hjälp av gödning kan inlagringen öka.

– Skogsindustrin är orolig för åtgärder som innebär minskad avverkning. Det är också viktigt att förstå att det är riskabelt att lagra kol i gammal skog på grund av risken för stormar och insektsskador, menade Magnus Berg, näringspolitisk chef på Skogsindustrierna.

Åtgärder som ligger utanför skogssektorn men som får användas för att uppfylla betinget är ytterligare utsläppsminskningar i andra sektorer, till exempel i transportsektorn.

– Eftersom vi redan har en kraftfull politik i transportsektorn är de billiga åtgärderna redan genomförda. Ytterligare åtgärder där skulle vara väldigt dyra, konstaterade Björn Carlén, forskare i miljöekonomi på Konjunkturinstitutet.

Mycket arbete återstår fortfarande i förhandlingarna om Fit for 55. Tempot är högt och planen är att förhandlade förslag ska läggas fram i juni i år.

Seminariet går att ta del av i efterhand här.

För frågor och mer information om ESO:s verksamhet kontakta kanslichef Lena Unemo, tel. 08–405 82 80.