ESO-rapport: Barnfattigdomen i Sverige mycket ojämnt fördelad

Barnfattigdom är vanligare bland barn till utrikes födda föräldrar än bland barn till inrikes födda föräldrar. En ny ESO-rapport visar att skillnaderna dessutom är mycket stora mellan invandrare av olika härkomst. Till exempel är åtta av tio barn med somaliska föräldrar i relativ fattigdom och fyra av tio i absolut fattigdom.

– Barn med föräldrar som har svag arbetsmarknadsanknytning, som lever i stora familjer, eller med ensamstående föräldrar är mer utsatta för fattigdom. Barn till invandrare är oftare exponerade för dessa riskfaktorer, och de är dessutom mer sårbara när de väl utsätts för dem. Detta gäller framför allt bland barn till invandrare med utomeuropeiskt ursprung, säger Anna Tegunimataka som tillsammans med Siddartha Aradhya och Raffaele Grotti har skrivit rapporten.

I ESO-rapporten Unga under strecket analyseras skillnader i fattigdom mellan barn med ursprung i olika länder och regioner. Rapporten fångar både relativ fattigdom, som innebär att ett hushåll befinner sig i den nedre delen av inkomstfördelningen, och absolut fattigdom, som innebär att ett hushåll har så låga inkomster att det inte kan tillgodose en grundläggande levnadsstandard. Analysen bygger på registerdata för åren 2012–22 och följer både barn som är födda i Sverige och utomlands. Författarna undersöker också hur fattigdomen varierar med faktorer som föräldrarnas sysselsättning, utbildning och vistelsetid i Sverige.

– Nyanlända familjer uppvisar mycket höga nivåer av både relativ och absolut fattigdom, säger Anna Tegunimataka. Fattigdomen minskar över tid, men kvarstår ofta även efter mer än 20–25 år i landet. Det visar att ekonomisk etablering är en lång process och vissa grupper möter hinder, såsom bristande språkkunskaper och diskriminering på arbetsmarknaden.

Rapporten presenteras på ett seminarium i dag. Seminariet går att ta del av i efterhand här.

För frågor och mer information, kontakta Anna Tegunimataka, tel. 046–222 04 98 eller kanslichef Lena Unemo, tel. 08–405 82 80.


Faktaruta: Andel barn (procent) i relativ respektive absolut fattigdom år 2022, efter föräldrarnas ursprungsland. Källa: ESO-rapport Unga under strecket (2026:3).

Relativ Absolut
Sverige 8,2 3,7
Finland 10,9 4,5
Övriga EU 18,5 11,2
Östra Europa och USSR/Ryssland 24,9 11,4
Syrien 70,7 31,5
Irak 46,1 21,9
Iran 22,0 11,7
Turkiet 35,3 15,8
Övriga Mellanöstern 55,6 23,9
Övriga Asien 28,6 15,3
Somalia 77,6 39,8
Övriga Afrika 52,1 25,5
Övriga 19,1 9,8
Alla 18,6 8,8

 

Not: Absolut och relativ fattigdom beräknas baserat på hushållens disponibla inkomster som registreras i skatteregistret. Relativ fattigdom definierades som en ekvivalerad (justerad för hushållets storlek) disponibel hushållsinkomst under 60 procent av medianen för hela befolkningen. Det absoluta måttet bygger på SCB:s mått på låg inkomststandard, där årliga inkomsttrösklar beräknas för olika familjestorlekar i olika delar av landet. För fullständig information om hur fattigdom beräknats, se ESO-rapporten Unga under strecket (2026:3).