EU-medlemskapet har minskat öppenheten i Sverige

De senaste 25 åren har Sverige anpassat sig efter EU:s sekretessregler och den svenska offentlighetsprincipen är vid närmare granskning inte en så vital 250-åring som man skulle vilja tro.
– Offentlighetsprincipen har helt klart försvagats till följd av EU-medlemskapet, menar professor Carl Fredrik Bergström.
 
I Sverige är offentlighetsprincipen en grundläggande rättighet med långa historiska anor. Principen består av ett antal grundlagsstadgade fri- och rättigheter och det tycks råda en stor enighet om att den utgör ett särpräglat inslag i den svenska identiteten och demokratin.

I den nya rapporten till ESO, Grundlag i gungning? En ESO-rapport om EU och den svenska offentlighetsprincipen, som publiceras i dag, studerar professor Carl Fredrik Bergström och doktorand Mikael Ruotsi hur den svenska offentlighetsprincipen utvecklats sedan Sverige blev medlem i EU och hur öppenheten i EU påverkats under samma tid. Slutsatsen är att det oftare är svenska sekretessregler än sekretessregler från EU som begränsar den svenska offentlighetsprincipen.

Eftersom riksdagen kontinuerligt anpassat den svenska lagstiftningen efter EU:s regler är det svårt att upptäcka hur svenska offentlighetsprincipen påverkats av medlemskapet, men enligt författarna finns det numer till och med sekretessregler som går emot Sveriges grundlag.

– Det är inte alls bra. Sverige måste börja agera för större öppenhet i EU genom att driva frågan om alla EU-medborgares rätt att få tillgång till handlingar från alla medlemsländers myndigheter. En sådan rättighet finns inte i dag, säger Carl Fredrik Bergström.

För frågor om rapporten kontakta Carl Fredrik Bergström, tel. 070–425 07 31eller Mikael Ruotsi, tel. 070–738 30 66.

För ytterligare information om ESO:s verksamhet, kontakta kanslichef Lena Unemo, tel.
08–405 82 80, eller besök expertgruppens hemsida www.eso.expertgrupp.se.