Myndigheter kommunicerar mer och mer

Andelen kommunikatörer i statliga myndigheter har ökat fyra gånger snabbare än det totala antalet anställda de senaste 15 åren. Nu behöver myndigheterna bli bättre på att förstå vad de uppnår med sin kommunikation.

– Enligt lagar och instruktioner ska myndigheterna informera och kommunicera. Men statliga verksamheter ska samtidigt bedrivas med god förvaltning baserat på den statliga värdegrunden. Överkommunikation, det vill säga mer kommunikation än uppdraget kräver, är inte bra, säger Charlotta Eriksson, en av rapportens två författare.

Vi lever i ett informationssamhälle där det ställs höga krav på tillgänglighet och där mycket kommunikation sker via sociala medier. I den nya rapporten till ESO, ”Ingen reklam tack” granskar Charlotta Eriksson och Anders Ivarsson Westerberg myndigheternas uppdrag och årsredovisningar för att få en generell bild av hur kommunikationsverksamheterna utvecklats de senaste 15 åren. Genom tre olika fallstudier ger de en djupare förståelse till varför och hur myndigheter kommunicerar. En slutsats är att myndigheterna nu behöver få en bättre uppfattning om vad de uppnår med sin kommunikation. Dessutom behövs fler externa utvärderingar av myndigheternas kommunikationsverksamhet och bättre uppföljning av kostnaderna.

– Inställningen till myndigheternas kommunikation beror mycket på om kommunikationen uppfattas som en stöd- eller kärnverksamhet. Men oavsett vilken karaktär verksamheten har är det viktigt att myndigheterna försöker förstå sambandet mellan en aktivitet och dess utfall, menar Anders Ivarsson Westerberg, rapportens andra författare.

Rapporten presenteras och diskuteras vid ett webbinarium i dag kl. 13.00–14.15. Det kan följas via ESO:s hemsida www.eso.expertgrupp.se.

För frågor om rapporten kontakta Charlotta Eriksson, tel.073–320 38 26. För ytterligare information om ESO:s verksamhet, kontakta kanslichef Lena Unemo, tel. 08–405 82 80.