Nyhetsbrev från ESO

Bild: Pexels.com

Kunskapen om brottsförebyggande behöver utvecklas och göras mer begriplig för praktiker

Den 3 december ordnade ESO ett seminarium under rubriken Hur kan samhället få färre barn att välja brottslighet? där en ny antologi om brottsförebyggande arbete för barn och unga diskuterades. Per-Olof Wikström, David Ekholm och Jenny Madestam presenterade inledningsvis sina bidrag till antologin, vilket följdes av kommentarer från Sabina Kapetanovic, docent i psykologi. Samtliga medverkade därefter tillsammans med Jonas Trolle (generaldirektör för brottsförebyggande rådet) och Izabell Sjöberg (samordnare på Länsstyrelsen i Jönköpings län) i ett panelsamtal om brottsförebyggande arbete.

Panelen diskuterade hur forskningsbaserad kunskap bättre kan förmedlas till lokala brottsförebyggande aktörer. Och huruvida forskningen om vad som orsakar brottslighet är tillräckligt utvecklad.

-Vi försöker bli tydligare i våra rekommendationer, sa Jonas Trolle från Brå. Vi ska inte bara säga att det behövs mer forskning utan vägleda om hur man i praktiken kan tillämpa kunskapen. Men kunskapsförmedlingen måste hela tiden pågå och underhållas.

Per-Olof Wikström, som är professor emeritus i kriminologi, påpekade också att det finns en enorm mängd aktörer som erbjuder preventiva insatser – kommersiellt och icke-kommersiellt – varför kommunerna är i stort behov av vägledning. Men han menade också att själva kunskapen behöver bli bättre.

-Vad vi verkligen saknar är avancerad orsaksforskning, sa Per-Olof Wikström. Om jag vore Vetenskapsrådet skulle jag satsa pengar på det.

Seminariet går att se i efterhand här.
Läs antologin Innan det är för sent här.
Redaktörernas DN-debattartikel kan du läsa här.

Låt många blommor blomma – vikten av mångfald i mätmetoder i inkomststatistiken

Tisdagen den 9 december ordnade ESO ett seminarium under titeln Hur rörlig är inkomstfördelningen egentligen? Seminariet inleddes med en presentation av den nya rapporten De fattiga och de rika av Andreas Bergh. I rapporten undersöker han, tillsammans med Åsa Hansson och Joakim Wernberg, inkomstjämlikhet och inkomströrlighet i Sverige under 30 år. Kommentator var Jesper Roine, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm. Seminariet avslutades med ett längre panelsamtal där även chefsekonomerna från LO och SACO, Torbjörn Hållö och Håkan Regnér, deltog.

För att få en nyanserad bild av inkomstspridningen menar författarna att det inte räcker med att känna till storleken på statiska mått som gini, relativ fattigdom och toppinkomster varje år, utan att det också är viktigt att veta något om individernas rörlighet över inkomstfördelningen.

– Det är olika bilder av samma verklighet, som båda är relevanta. Vårt budskap är att man behöver känna till dynamiken när man värderar den årliga spridningen, menade Andreas Bergh.

Författarna föreslår tre nya inkomströrlighetsmått som kan komplettera gini på årsbasis.

– Det är hög tid att den här frågan tas upp, jag håller helt med författarna om att det här är en kompletterande bild som behövs för att få en bättre helhetsbild, inledde Jesper Roine sin kommentar på rapporten.

Seminariet går att se i efterhand här.
Läs rapporten De fattiga och de rika här.
Författarnas DN-debattartikel kan du läsa här.

Save the date! Seminarium om den kriminella ekonomin den 27 januari

Den 27 januari ordnar ESO ett seminarium om en rapport av Amir Rostami, Hernan Mondani, Jesper Roine och Johan Mellberg. Rapporten, som publiceras några dagar tidigare, den 22 januari, handlar om hur den kriminella ekonomin kan definieras och dess omfattning i Sverige. På seminariet presenterar författarna rapporten följt av kommentarer och en paneldiskussion. Mer information kommer!

Tack Fredrik Carlsson, avgående ledamot i ESO:s styrelse!

Foto: ESO

Fredrik Carlsson är professor vid Institutionen för nationalekonomi och statistik vid Göteborg universitet och har i sin forskning speciellt fokuserat på miljöekonomi, beteendeekonomi och experimentell ekonomi. Sedan 2021 har Fredrik varit ledamot i ESO:s styrelse, men avslutar vid årsskiftet det uppdrag där han bland annat bidragit med omsorgsfull kvalitetsgranskning av våra rapporter.

Vad har varit roligast med att vara ledamot i ESO?
Det är inte ofta man säger att man tycker att möten är kul. Men i ESO:s fall är både styrelsemöten och referensgruppsmöten riktigt roliga. Att få diskutera med och lära sig från kunniga människor är ett privilegium.

Vad kommer du ta med dig från ditt arbete i ESO:s styrelse?
Det kanske kommer med ålderns rätt också, men värdet och vikten av att beslutsfattare får ta del av forskningen är något som jag har lärt mig att uppskatta från arbetet i ESO.

Vilket projekt har du tyckt varit mest intressant?
Jag vill inte välja något av de projekt som jag själv har varit ordförande för, för de blir alla som ens egna barn, så jag väljer ett annat projekt! Det får bli Magnus Nilsons rapport ”Temperaturhöjning i klimatpolitiken – en ESO-rapport om EU:s nya lagstiftning i en svensk kontext”. Ett bra exempel på när en oerhört kunnig person förmedlar komplex materia på ett förståeligt sätt, tror många läste den och lärde sig mycket.

Sist, men inte minst, vad är viktigast på julbordet?
Som vegetarian är inte julbordet någon större höjdare. Så jag får svara Julmust!

Vi önskar Fredrik lycka till och på återseende framöver!

Vi önskar också alla våra läsare en riktigt god jul och ett gott nytt år!