Nya mått visar att inkomstojämlikheten ökat efter finanskrisen

Över tid och mellan länder mäts och jämförs vanligen inkomstjämlikhet med den så kallade Gini-koefficienten. Men Gini-koefficienten kan inte säga något om individernas rörlighet över inkomstfördelningen. I en ny rapport till ESO föreslås tre kompletterande mått för att ge en mer heltäckande bild av utvecklingen och fördelningen av inkomster.

– Gini-koefficienten beskriver hur stor inkomstspridningen är ett givet år, men säger inget om i vilken utsträckning det är samma personer som befinner sig i toppen eller botten av inkomstfördelningen år efter år, förklarar Andreas Bergh, en av författarna till den nya ESO-rapporten De fattiga och de rika.

Rapporten, som han skrivit tillsammans med Åsa Hansson och Joakim Wernberg, analyserar inkomstjämlikheten och inkomströrligheten 1991–2021. Det är väl känt att inkomstjämlikheten har minskat över tid, främst på grund av att toppinkomsterna ökat snabbare än botteninkomsterna. Mindre känt är att inkomströrligheten delvis haft en motsatt utveckling. Individer med de lägsta inkomsterna rörde sig nämligen snabbare uppåt i inkomstfördeningen under 1990-talet och fram till finanskrisen 2007–2008. Därefter har rörligheten minskat.

– Det är oroväckande att människor fastnar i låga inkomster och att tendensen har ökat efter finanskrisen, samtidigt som inkomstojämlikheten mätt som Gini-koefficienten trendmässigt också har ökat. Utvecklingen kan inte förklaras av ökad migration eftersom mönstret kvarstår när nyanlända utesluts ur analysen, menar Andreas Bergh.

För att få en bättre uppfattning om utvecklingen och fördelningen av inkomster föreslår författarna tre nya mått som samtliga syftar till att mäta rörligheten från topp- och botteninkomsterna över tid.

– En utveckling som innebär lägre inkomster i botten av inkomstfördelningen är mer problematisk om den också innebär att övergången till högre löner tar lång tid, avslutar Andreas Bergh.

Rapporten presenteras på ett seminarium idag. Seminariet går att ta del av i efterhand här.

För frågor och mer information, kontakta Andreas Bergh, tel. 070–779 07 34 eller kanslichef Lena Unemo, tel. 08–405 82 80.