Sammanfattning av ESO:s seminarium om EU:s klimatpaket Fit for 55, del 1
Fit for 55 är det mest omfattande paket med förslag på klimat- och energiområdet som EU-kommissionen någonsin lagt fram. Syftet med förslagen, som fortfarande förhandlas, är att uppfylla EU:s klimatlag och minska nettoutsläppen av växthusgaser med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 och att nå klimatneutralitet 2050. Den 24:e mars ordnade ESO det första i en serie av seminarier om Fit for 55 med syftet att öka kunskapen och diskutera möjliga effekter för Sverige. Seminariet, som modererades av styrelseledamot Fredrik Carlsson, behandlade handeln med utsläppsrätter (EU ETS) och utsläppen i den icke-handlande sektorn (ESR).
Magnus Nilsson, miljökonsult och klimatpolitisk analytiker, inledde seminariet med att presentera delar av förslagen i Fit for 55. Han poängterade att det inte handlar om någon skärpning av EU:s klimatpolitik, utan att den redan har fastställts i EU:s klimatlag. Det kommissionen gör nu är att leverera förslag på åtgärder för att uppnå målen.
Magnus pekade också på två uppseendeväckande aspekter. Den första är att skärpningen i EU ETS som kommissionen föreslår inte diskuteras mer vilket kan tolkas som att de flesta är överens om att detta är vad som behövs. Den andra är förslaget om ett nytt utsläppshandelsystem för vägtransporter och uppvärmningen av bostäder (ETS BRT) i ESR, som kommer innebära att kostnaderna stiger kraftigt i länder som är beroende av kol och gas. Magnus förklarade att detta kommer att ha olyckliga europeiska fördelningseffekter, men att de flesta medlemsstater verkar anse att de inte går att undvika.
Under seminariet diskuterades också hur EU ETS fungerat hittills. Priset på utsläppsrätter har ökat de senaste åren och befinner sig nu på en nivå där fossil tillverkning naturligt konkurreras ut. Samtidigt lyfte Lars Zetterberg, IVL Svenska miljöinstitutet, problematiken med den fria tilldelningen av utsläppsrätter till befintliga producenter som medför att nya företag med nollutsläpp får en dubbel nackdel.
– Värdet på den fria tilldelningen är enormt och borde kunna användas bättre, annars riskerar det att bromsa utvecklingen, menade Lars Zetterberg.
Jernhusets energi- och miljödirektör Helén Axelsson, påpekade att den fria tilldelningen är bra och har visat sig minska risken för koldioxidläckage. Hon menade att den är nödvändig för att ge företagen det handlingsutrymme som krävs för omställningen.
Svante Mandell, chef för KI:s miljöekonomiska enhet gav synpunkter på den del som rör förslaget om ETS BRT, systemet för utsläppshandel för vägtrafik och byggnader. Han konstaterade att även med det nya systemet kommer den svenska politiken kunna påverka de totala koldioxidutsläppen i EU, givet att handelssystemet kommer ligga kvar inom den så kallade ansvarsfördelningen där varje land har ett individuellt krav på minskning av sina utsläpp från berörda sektorer.
Daniel Wiberg, chefsekonom på Drivkraft Sverige, förklarade att de ogillar införandet av ett nytt handelssystem eftersom det riskerar att bli ineffektivt, både vad gäller omställningstakt och kostnadseffektivitet. Handelssystemet skulle innebära flera styrmedel för transportsektorn både på nationell och EU-nivå. Därför efterlyste han att Sverige ska verka för en övergripande konsekvensutredning av vad den samlade effekten blir.
Avslutningsvis berättade Magnus Nilsson om läget i EU:s förhandlingar. Tempot är högt och enligt den tilltänkta tidsplanen väntas förhandlade förslag läggas fram i juni.