Experiment som politisk vägvisare

Det brukar framhållas att politiska åtgärder ska vara evidensbaserade, det vill säga att tillgänglig vetenskaplig kunskap och expertis ska utgöra grunden för den politik som förs. Det finns dock inte någon absolut definition av vetenskaplig evidens och att urskilja vilka studier som utgör goda underlag för politiskt beslutsfattande kan ibland vara svårt.

I en ny rapport till ESO, Upp till bevis, undersöker Pathric Hägglund och Per Johansson experimentets roll som underlag för utformning av politiken. Författarna går igenom för- och nackdelar med experiment som beslutsunderlag och beskriver också alternativ till det ideala randomiserade experimentet.

Vid seminariet presenterar författarna sin rapport och sedan följer kommentarer och diskussion. Frågor som kommer att diskuteras är bland annat:

• Hur bör studier vara utformade för att kunna sägas ge tillräcklig evidens?
• Hur kan forskningsrön bättre nå fram till beslutsfattare?
• Vilka hinder och förutsättningar finns för en evidensbaserad politik i dag?

Vid seminariet medverkar:

Susanna Axelsson, gd,  Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU)
Pathric Hägglund,  rapportförfattare
Per Johansson, rapportförfattare
Irene Wennemo,  gd, Medlingsinstitutet
Sten Widmalm,  professor i statsvetenskap, Uppsala universitet
Robert Östling, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm

Seminariet leds av Peter Thoursie, ledamot i ESO:s styrelse.

Seminarieinbjudan med program.

Se seminariet i efterhand här:

Författarnas presentation
Sten Widmalms presentation

Nu kan du lyssna på webbinariet här (extern ljudfil).