Offentlighetsprincipen – hur svensk, öppen och unik?
I Sverige är offentlighetsprincipen en grundläggande rättighet med långa historiska anor. Principen består av ett antal grundlagsstadgade fri- och rättigheter och det tycks råda en stor enighet om att den utgör ett särpräglat inslag i den svenska identiteten och demokratin. Olika inhemska affärer och skandaler i närtid har emellertid – tillsammans med det faktum att de flesta av EU:s medlemsländer numera har egna regler för medborgarnas rätt till allmänna handlingar – utmanat den kollektiva självbilden av en unik svensk öppenhet.
I en ny rapport till ESO, Grundlag i gungning?, granskar Carl Fredrik Bergström och Mikael Ruotsi hur den svenska offentlighetsprincipen har påverkats sedan Sverige blev medlem i EU och hur öppenheten i EU påverkats under samma tid.
Frågor som belyses är bland annat:
- Vilka förändringar har EU-medlemskapet inneburit för offentlighetsprincipen?
- Har Sveriges öppenhet haft inflytande i EU:s medlemsländer?
- När är det motiverat att begränsa offentlighetsprincipen?
Vid seminariet presenteras rapporten. Därefter följer kommentarer och en diskussion bland annat om hur det fortsatta arbetet för öppenhet, både i Sverige och EU, bäst kan bedrivas.
Vid seminariet medverkar bland annat:
Mats Amnell, journalist och projektledare, Medieinstitutet Fojo
Carl Fredrik Bergström, professor, Uppsala universitet
Nils Funcke, journalist, författare och expert i yttrandefrihetsfrågor
Johan Hirschfeldt, f.d. hovrättspresident
Mikael Ruotsi, doktorand, Uppsala universitet
Inger Österdahl, professor, Uppsala universitet
Seminariet leds av ESO:s ordförande Hans Lindblad.