Tydliga mål behövs för att återgå till hög sysselsättning

Det är viktigt med kvantitativa mål för arbetsmarknadspolitiken när ekonomin startar om efter coronakrisen. Målen bör gälla sysselsättningsgraden samt antalet arbetade timmar per person i befolkningen, menar Lars Calmfors som är författare till den nya ESO-rapporten ”Avgörande mål” som publiceras i dag.

Siffersatta mål skapar tydliga riktmärken att utvärdera politiken mot och innebär konkreta åtaganden för politikerna. I den nya rapporten till ESO analyserar Lars Calmfors för- och nackdelar med olika sysselsättningspolitiska mål och ger också förslag på hur lämpliga mål bör utformas.

– Kvantitativa sysselsättningsmål kan balansera offentligfinansiella mål som sannolikt kommer få ökad betydelse efter coronakrisen. Samtidigt kan sådana sysselsättningsmål också understödja budgetmålen genom att stärka regeringens drivkrafter att genomföra viktiga strukturreformer, säger Lars Calmfors.

Nackdelen med siffersatta mål är att de riskerar att styra politiken mot att uppnå målen för just de mått som valts, utan hänsyn till den generella utvecklingen på arbetsmarknaden. Sådana risker för snedvridning av politiken måste beaktas.

– Därför är det viktigt att uppföljningen av huvudmålen kompletteras med analyser av andra indikatorer för utvecklingen på arbetsmarknaden. Huvudmålen kan också kompletteras med några få specifika delmål, till exempel för långtidsarbetslösheten och skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda, menar Lars Calmfors.

För frågor om rapporten kontakta Lars Calmfors, tel. 076–135 58 14. För ytterligare information om ESO:s verksamhet, kontakta kanslichef Lena Unemo, tel. 08–405 82 80, eller besök expertgruppens hemsida www.eso.expertgrupp.se.