Sammanfattning av ESO:s webbinarium ”Kan världen enas om nya globala skatteregler?”

Under ett webbinarium den 9 april gav tre experter på området en uppdatering av vad som hänt i förhandlingarna om nya internationella beskattningsprinciper det senaste året.

Claes Lundgren, ämnesråd på Finansdepartementet, beskrev översiktligt det förslag som G20 och OECD i höstas presenterade för att modernisera det nuvarande systemet för internationell beskattning, vars grunder lades för närmare hundra år sedan.

Förslaget består av två pelare vilka i sin tur också innehåller olika delar. Den första pelaren tar sikte på att hantera de utmaningar som digitaliseringen har fört med sig, där multinationella företag kan bedriva omfattande verksamhet i länder utan att ha någon fysisk närvaro och därmed helt undgå beskattning. Fokus har därför framförallt lagts på en förändrad fördelning av beskattningsrätten. Pelare två syftar till att hantera de kvarvarande riskerna för skattebaserosion och skatteflykt genom flytt av vinster.

– Pelarna har varit ute på konsultation och kommit tillbaka med många kommentarer. En sak som ofta togs upp var att förslagen är komplicerade och behöver förenklas, vilket är ett viktigt arbete framåt, menade Claes Lundgren.

För Sveriges del är pelare två mest intressant för att kunna motverka aggressiv skatteplanering och skatteflykt, men pelare ett kan även vara att föredra framför att enskilda länder inför en mängd olika beskattningsregler. Tanken är att förslaget ska vara klart för godkännande i mitten av 2021.

– En överenskommelse skulle stabilisera det internationella systemet, i alla fall för en tid framöver. Det finns ett högt tryck från G20-länderna att nå en lösning och många länder behöver ökade skatteintäkter för att hantera effekterna av pandemin. Men det är mycket kvar att göra, sa Claes Lundgren.

Åsa Johansson, senior economist på OECD, presenterade de ekonomiska konsekvenserna av förslagen utifrån en analys som bygger på historiska makro- och företagsdata. I och med att skattenivåerna inte är beslutade än, vilar beräkningarna på antaganden.

Resultaten visar att såväl låg-, medel- och höginkomstländer i genomsnitt får ökade skatteintäkter till följd av förslaget. Effekterna på företagens investeringar bedöms bli marginella då förslagen är riktade mot företag med relativt hög lönsamhet.

Förslaget bör även sättas i relation till vad som händer om en samförståndslösning inte går att nå. Om länder inför egna beskattningsregler kan det leda till stora osäkerheter och handelstvister. Ett sådant scenario är mer oroväckande än det förslag OECD nu lagt fram.

Journalisten och författaren Karin Henriksson, bosatt i Washington DC, redogjorde för USA:s inställning till förhandlingarna. Finansminister Janet Yellen upprepade i veckan att man vill verka för att bryta kapplöpningen mot allt lägre bolagsskatter. Lyckas man inte med det, finns många förlorare. Inte bara länder utan även företag och medborgare. President Biden är visserligen inställd på internationella förhandlingar, men vill samtidigt försvara amerikanska intressen. På hemmaplan kan han få svårt att riva upp Trumps skattereform från 2017.

– Republikanerna snudd på hånskrattar åt antydan till att de skulle vilja göra sig av med det som många ser som Trumps största politiska framgång, sa Karin Henriksson.

Samtidigt skakas republikanerna av valförlusten, stormningen av Capitolium och interna konflikter. Därmed kommer de kanske inte kunna bjuda samma motstånd som vanligt.

Webbinariet avslutades med ett kort panelsamtal om hur det nya amerikanska inspelet tidigare i veckan kan komma att påverka förhandlingarna. Osäkerheten är stor men de tre experterna konstaterade att USA är en central aktör – men det är fortfarande mycket kvar som ska falla på plats innan en överenskommelse går i lås.

Karolina Ekholm, ordförande i ESO:s styrelse, modererade webbinariet.

Varför har OECD tagit fram förslag på nya skatteregler?

Vad innebär OECD:s förslag?

Vilka för- och nackdelar har förslaget för Sverige?

Hela webbinariet kan du se i efterhand här.