ESO:s seminarium om utmaningar för den ekonomiska politiken

En ljusnande framtid?

På förmiddagen den 5 mars samlade ESO företrädare för bland annat Riksbanken, Riksgälden och Finansinspektionen för att diskutera framtida utmaningar och möjligheter för den ekonomiska politiken. Finansiell stabilitet, hushållens skuldsättning och strukturreformer inom skatte-, bostads- och arbetsmarknadspolitiken var några av ämnena som stod i centrum på seminariet.

– Penningpolitiken kan inte hantera strukturella problem, det måste göras med andra medel, menade riksbankschef Stefan Ingves.

Stefan Ingves, som talade under rubriken ”Penningpolitiken i en ny miljö”, menade att det finns flera tecken som tyder på att framtiden ser ljus ut för Sverige. Bland annat att konjunkturen är stark, inflationen i genomsnitt är på målnivån och att sysselsättningen bland utrikes födda ökar. Men för att lyckas med de ambitiösa ekonomisk-politiska målsättningarna om en högre tillväxttakt och en högre inflation än omvärlden, behövs strukturförändringar som penningpolitiken inte kan åstadkomma. Förväntningarna på penningpolitiken bör därför vara ”rimliga” framöver tyckte Ingves.

Deltagarna var i allmänhet överens om att det är under högkonjunktur reformer som syftar till att förbättra marknadernas funktionssätt bör sättas i verket. Ett problem är emellertid att det är svårt att få politiskt stöd för tuffa reformer i goda tider. På så sätt kan man med facit i hand se att 1990-tals krisen fungerade som en nödvändig katalysator för strukturella reformer.

– Vårt politiska system verkar fungera bra i kris. Men ska vi behöva vänta på en kris för att genomföra nödvändiga strukturreformer? frågade professor Johan Hassler.

Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen, påpekade att vi ser världen genom glasögon som formats av tidigare erfarenheter och att vi därför aldrig kan förbereda oss fullständigt för framtida kriser – helt enkelt för att de är omöjliga att föreställa sig. Den viktigaste lärdomen från krisen 2008 var, enligt Thedéen, att det inte duger med att städa upp efter kriser, utan att vi även måste jobba hårt för att förebygga kriser. Politiken bör därför utformas så att det finns ordentliga buffertar för det oförutsägbara. Bankerna, hushållen och staten behöver ha mycket goda marginaler och det är bra att Sverige för närvarande har en låg statsskuld. Makrotillsynen, som syftar till att säkra det finansiella systemet som helhet, är därför ett komplement till penning- och finanspolitiken.

Anna Breman, chefekonom på Swedbank, påpekade att makrotillsynen med bolånetak och amorteringskrav haft andrahandseffekter på ekonomin som sällan diskuteras. Även om det är svårt att avgöra kausaliteten i sambandet är det intressant att konsumtionskrediterna ökade kraftigt vid införandet av förra amorteringskravet. Makrotillsynen kan därför innebära oväntade och negativa fördelningseffekter. Breman avslutade dock sitt anförande med förhoppningar för framtiden:

-Tittar man på Sverige idag så har vi väldigt goda förutsättningar för att ha en ljusnande framtid, men vi behöver se till att strukturreformarbetet fortsätter. De reformer vi gjorde efter 90-talskrisen var fantastiska och de har verkligen gynnat oss de senaste 25 åren. Nu måste vi ta tag i de delar som halkat efter, som utbildningspolitiken och bostadspolitiken.

Seminariet avslutades med att Karolina Ekholm, statssekreterare (S), och Elisabeth Svantesson, vice ordförande i Finansutskottet (M), fick framföra de politiska sidornas syn på Sveriges ekonomiska framtid och dess utmaningar.
Hela seminariet och en lista över samtliga paneldeltagare går att se här: