Myndigheterna är ofta otydliga gentemot regeringen

Varje år skickar regeringen en mängd förslag och utredningar till myndigheterna för att få deras synpunkter. Det här så kallade remissförfarandet är grundlagsstadgat och har en lång tradition i svensk förvaltning. Samtidigt finns förvånansvärt lite kunskap om kvaliteten på myndigheternas remissvar.

– Myndigheterna är skyldiga att svara på remisser och det är en viktig del i beredningen av regeringens beslut. Samtidigt är remissvaren inte alltid tydliga och välmotiverade, menar professor Göran Sundström, en av författarna till en ny rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO).

I rapporten På upplyst grund undersöker Elin Berglöf, Ole Settergren och Göran Sundström hur myndigheter arbetar med remisser. Genom intervjuer med företrädare för tolv myndigheter av olika storlek och verksamhet kommer de fram till att myndigheterna anser att remissarbetet är viktigt och prioriterat. Men när författarna använder AI för att analysera innehållet i nästan 20 000 remissvar finner de att remissvaren ofta brister både i tydlighet och argumentation. Inte heller följer myndigheterna i någon större utsträckning Regeringskansliets råd för hur remissvar ska utformas.

För att myndigheternas remissvar ska bli bättre och lättare för regeringen och andra att förstå föreslår författarna ett antal åtgärder. Till exempel uppmuntras myndigheterna att använda tillgänglig teknik som AI för att kvalitetssäkra och testa tydligheten i sina remissvar innan de lämnas.

– När remissarbetet kostar samhället uppemot en miljard kronor per år är det viktigt att det klart framgår vad myndigheterna tycker, förklarar Göran Sundström.
Rapporten presenteras på ett seminarium i dag. Seminariet går att ta del av i efterhand på Expertgruppens webbplats www.eso.expertgrupp.se.

För frågor och mer information, kontakta Elin Berglöf, tel. 070–288 72 70 eller kanslichef Lena Unemo, tel. 08–405 82 80.