Ny ESO-rapport: Så kan klimatpolitiken bli mer populär

För att medborgarna ska acceptera skärpta klimatpolitiska styrmedel krävs framför allt att de upplevs som effektiva och rättvisa. Men även medbestämmande och hur styr-medlen införs kan påverka attityderna, visar en ny rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO).

I rapporten Minsta möjliga motstånd kartlägger Niklas Harring och Sverker C. Jagers vilka faktorer som forskningen har visat förklara acceptans av och motstånd mot klimatpolitiska styrmedel. De undersöker också om det finns metoder för att öka acceptansen eller minska motståndet.

– Det som framför allt har betydelse för medborgarnas acceptans eller protester mot koldioxidskatten är uppfattningar om skattens effektivitet och rättvisa, berättar Niklas Harring.

Klimatpolitisk acceptans kan också variera mellan typ av styrmedel. Till exempel kan acceptansen öka om medborgarna får vara med och bestämma i lokala beslut, såsom stegvist införande av trängselskatter. Men i den generella klimatpolitiken, t.ex. i beslut om EU:s utsläppshandelssystem, spelar medbestämmande mindre roll. Författarna menar att det inte finns någon universallösning för att öka acceptansen utan att det gäller att arbeta på flera olika sätt. Det är också viktigt att komma ihåg att våra folk-valda politiker har en opinionsbildande uppgift, vilket innebär att de måste kunna jobba för att skapa opinion även för styrmedel som kanske inte är så populära – men som är nödvändiga för att lösa allvarliga problem.

– Det är viktigt att tänka på att det ibland kan vara den högljudda minoriteten snarare än den tysta majoriteten som får sin vilja igenom. Därför behöver vi lära oss mer om vilka grupper politiker lyssnar på, förklarar Niklas Harring.

Rapporten presenteras på ett seminarium i dag. Seminariet går att ta del av i efterhand här.

För frågor och mer information, kontakta Niklas Harring, tel. 070–396 11 79 eller kanslichef Lena Unemo, tel. 08–405 82 80.