Nyhetsbrev från ESO
Klimatpolitik utan protester – är det möjligt? ESO seminarium 12 mars
Foto: Claudio Bresciani / TT kod 10090
Svensk klimatpolitik står inför stora utmaningar när målen i EU:s klimatpaket Fit for 55 ska nås. För att genomföra en tuff klimatpolitik är folklig acceptans viktig. I en ny ESO-rapport Minsta möjliga motstånd har Niklas Harring och Sverker C. Jagers undersökt vilka faktorer som forskningen har visat spela roll för om medborgare accepterar, eller gör motstånd mot, klimatpolitiska styrmedel, med ett särskilt fokus på koldioxidskatter.
Rapporten publiceras den 12 mars och på eftermiddagen samma dag ordnar vi ett seminarium där rapporten presenteras. Runar Brännlund, Finanspolitiska rådet, och Victoria Wibeck, Klimatpolitiska rådet, kommenterar rapporten. Författare och kommentatorer deltar sedan i ett samtal om till exempel varför medborgerligt stöd för klimatpolitiska styrmedel är viktig. ESO:s vice ordförande Jonas Eliasson modererar.
Seminarieinbjudan med program hittar du här.
Välkommen med din anmälan senast 10 mars: fi.eso-seminarium@regeringskansliet.se.
Save the date 3 april: Kan AI lösa kompetenskrisen i framtidens förvaltning?
ESO planerar även ett seminarium i Stockholm i samband med publiceringen av en ny rapport som handlar om hur AI kan påverka produktiviteten och arbetskraftsbehovet i offentlig sektor. Rapporten studerar möjliga tillämpningar av AI inom offentlig sektor och analyserar dess tänkbara konsekvenser, utmaningar och risker. Så skriv upp 3 april 9:30–11:00 i din kalender!
Intervju med Karl-Oskar Lindgren – ESO:s nya styrelseledamot!
Vid årsskiftet tillträdde vår nya styrelseledamot Karl-Oskar, som gärna kallar sig för Kalle. Han är professor vid statsvetenskapliga institutionen i Uppsala, där han även började sina studier för 25 år sedan.
Om du skulle skriva en ESO-rapport, vad skulle den handla om?
Om jag skulle skriva en ESO-rapport skulle den nog fokusera på den tilltagande ojämlikheten i det politiska deltagandet i Sverige. Vad beror ojämlikheten på? Vilka konsekvenser får det att vissa grupper av medborgare är mer politiskt aktiva än andra? Vad kan göras för att minska ojämlikheten i det politiska deltagandet?
Du har ju forskat mycket om just politisk representation och även arbetsmarknadspolitik, vad fick dig att bli intresserad av det?
Jag har alltid varit intresserad av orsaker och konsekvenser av olika typer av ojämlikhet, och det har i efterhand blivit tydligt för mig att detta löper som en röd tråd genom det mesta av min forskning. Politisk representation och arbetsmarknadspolitik är två områden med en tydlig koppling till såväl politisk som ekonomisk ojämlikhet. Vem som får makt och inflytande i politiken påverkar vilka beslut som fattas och hur resurser fördelas, medan arbetsmarknadspolitik är avgörande för människors möjligheter till försörjning och social rörlighet. Genom att studera dessa områden vill jag bidra till en djupare förståelse av hur vi kan skapa ett mer jämlikt samhälle.
Vad tror du kommer vara roligast med att ingå i ESO:s styrelse?
Jag tror att det roligaste kommer att vara att arbeta med rapporterna tillsammans med författarna och få anledning att sätta mig in i alla de viktiga och aktuella ämnen som behandlas i ESO-rapporterna.
Har du någon dold talang – om ja, vilken?
Oklart. Förr brukade jag skryta med att jag var en av få som kunde räkna upp den gamle landslagsmittfältaren Robert Prytz samtliga proffsklubbar, men tror tyvärr inte att jag klarar det längre.
Betänkande lämnat av utredningen om en översyn av mindre myndigheter
Den 10 februari hölls en pressträff i samband med överlämnandet till regeringen av den utredning som gjort en översyn av mindre myndigheter och analys- och utvärderingsmyndigheter (SOU 2025:13). Utredaren Ulf Bengtsson presenterade där de förslag på organisatoriska förändringar som utredningen landat i. Bland annat föreslås ESO flyttas från att vara en självständig kommitté under Finansdepartementet till att bli ett särskilt organ vid det nya Statskontoret.
Utredningen framhåller även att, oavsett organisatorisk form, är ESO:s oberoende arbete och interna struktur viktigt och bör behållas intakt i så stor utsträckning som möjligt.
Betänkandet hanteras nu vidare av Regeringskansliet.