Nyhetsbrev från ESO
God fortsättning!
Vid årsskiftet avslutade Karolina Ekholm sitt femåriga uppdrag som ordförande för ESO och i detta nyhetsbrev ger hon sina personliga reflektioner över det arbetet. Vi passar också på att informera om ett kommande seminarium.
Karolina Ekholm har ordet:

Nationalekonomiska institutionen Stockholms Universitet. Foto: Sören Andersson / Rickard Kilström, 2020-09-01.
Under hösten 2020 kontaktades jag av ESO:s kansli med en förfrågan om jag skulle vara intresserad av att skriva en rapport om samspelet mellan penning- och finanspolitik. Det var en fråga som styrelsen hade lyft och jag, med min bakgrund som vice riksbankschef och sedan statssekreterare på finansdepartementet, skulle kunna ha rätt bakgrund för ett sådant projekt. Jag var inte bara intresserad, utan mycket intresserad!
Men ungefär samtidigt fick jag en förfrågan från finansdepartementet om jag skulle kunna tänka mig att bli styrelseordförande för ESO när dåvarande ordförande Hans Lindblads mandat gick ut i slutet av året. Och jag kunde knappast göra båda sakerna.
Så här drygt fem år senare kan jag konstatera att jag gjorde rätt val. Jag blev ordförande i ESO:s styrelse och rapporten om samspelet om finans- och penningpolitik skrevs av den förnämliga författartrion Lars Calmfors, John Hassler och Anna Seim. Deras rapport blev betydligt bättre än vad jag hade lyckats åstadkomma. Samtidigt fick jag förmånen att följa arbetet inte bara som styrelseordförande, utan även ordförande i den referensgrupp som tillsattes.
De fem år jag har varit ordförande har varit oerhört lärorika. Jag har haft förmånen att arbeta med en engagerad styrelse späckad med kompetens från både akademi och offentlig förvaltning. Ett litet men vasst kansli har sett till att såväl styrelse som rapportförfattare har fått den uppbackning de behövt för att utföra sitt jobb. Medarbetarna i kansliet är dessutom språkkonstnärer som kan få den mest valhänt skrivna text att bli njutbar att läsa.
Ett återkommande tema för styrelsens diskussioner är vad det är som gör en rapport ”ESO-mässig”. ESO:s rapporter är ofta ganska långa och innehåller ofta omfattande statistisk analys. Det finns inga krav på att rapporterna ska se ut på just det sättet, men ESO:s kännetecken är att bidra med kunskapsunderlag på policyrelevanta områden som är förhållandevis djuplodande. Min ambition som ordförande har varit att urskilja områden där en policyrelevant frågeställning har varit forskningsbar (vilket tyvärr inte alltid är fallet) och det har gått att identifiera personer med relevant forskningsexpertis som potentiella rapportförfattare.
Att ha fått vara styrelseordförande i ESO har varit en stor förmån. Nu när jag efter fem år avslutar mitt uppdrag vill jag ta tillfället i akt att tacka styrelseledamöter, medarbetare på kansliet, rapportförfattare och referensgruppsdeltagare för det arbete som har utförts under dessa år.
Som med alla tidsbegränsade uppdrag vill man ju gärna att ens efterträdare är någon som man själv har förtroende för. Ur den synvinkeln hade jag knappast kunnat önska mig ett bättre val än Johan Almenberg, som är den som nu tar över som styrelseordförande för ESO. Han är inte bara numera en generaldirektörskollega, utan någon som jag känner sedan tiden vi båda var forskare i nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm. Det känns tryggt och glädjande att lämna över ordförandeskapet till Johan och jag ser fram emot att läsa kommande ESO-rapporter!
Seminarium om omfattningen av den kriminella ekonomin den 27:e januari
Den 27 januari ordnar ESO ett seminarium om rapporten Svarta siffror som skrivs av Amir Rostami, Hernan Mondani, Johan Mellberg och Jesper Roine. Rapporten, som publiceras några dagar tidigare, den 22 januari, handlar om hur den kriminella ekonomin kan definieras och dess omfattning i Sverige. På seminariet presenterar författarna rapporten följt av kommentarer och en paneldiskussion.
Läs mer om seminariet och anmäl dig här.
På återseende, Karolina!
Och alla våra nyhetsprenumeranter välkomnar vi till ett nytt ESO-år!