2016:1 Boende med konsekvens – en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad
I rapporten analyseras bostadssegregationens utveckling och betydelse under det senaste decenniet. Även om segregationen i stort sett har varit oförändrad under 2000-talet är skillnaderna mellan olika etniska grupper stora.
Rapporten visar att bostadssegregationen samvarierar med utrikes föddas sannolikhet att ha arbete. Det finns också en koppling till arbetsinkomsten – individer bosatta i områden med många utrikesfödda har sällan höga inkomster och individer med riktigt höga inkomster har få utrikesfödda grannar.
För att underlätta utrikes föddas integration behövs åtgärder både på bostads- och arbetsmarknaden. Särskilt viktiga är insatser som förbättrar chanserna till egen försörjning. Med arbete och tryggad inkomst ökar möjligheterna för individerna att själva välja boende. Integrationen kan också förbättras genom att det byggs bostäder med olika upplåtelseformer i samma område.
Lina Aldén är docent i nationalekonomi och Mats Hammarstedt är professor i nationalekonomi. Båda är verksamma vid Linnéuniversitet.
Läs sammanfattning och English summary.
Läs pressmeddelande.
Vid beställning av tryckt exemplar, kontakta ESO-kansliet.
Taggar:
Seminarium om rapporten
Mediarapportering kring rapporten
gd.se | Bawar Ismail: Låt inte utanförskapet gå i arv | |
dagenssamhalle.se | ”Sysselsättning bland flyktingar måste öka” | |
laholmstidninge.se | Flexibilitet ska möta segregation | |
SABO | Etnisk bostadssegregation har inte ökat | |
Arbetet.se | Ständigt dessa ingångslöner | |
NA.se | Utbildningsplikt för nyanlända | |
SvD | Segregation botas bäst med social rörlighet | |
UNT.se | Jobbfrågan är akut | |
DN.se | Ny rapport: Risk för ökad etnisk segregation | |
Hem & Hyra | Bostadssegregationen ökar inte | |
Sveriges radio | Segregationen kan öka om nyanlända inte får jobb | |
HelaGotalnd.se | Risk för ökad etnisk segregation |