2021:1 I en tid av pandemi – en ESO-antologi med samhällsvetenskapliga reflektioner

Världen har drabbats hårt av den pandemi som bröt ut under våren 2020. Många människor har insjuknat eller fått uppleva oväntade förluster av närstående. De flesta av oss har mött en ny verklighet med begränsningar av – tidigare självklara – friheter. Våra beslutsfattare har ställts inför nya och svåra avvägningar i försöken att hejda smittspridningen av covid-19. Då vi ännu befinner oss i en tid av pandemi är det för tidigt att utvärdera vidtagna åtgärder. Det vi istället kan göra, vilket är ambitionen med den här ESO-antologin, är att samla kunskap om viktiga frågor som har aktualiserats sedan pandemins utbrott. Ett antal samhällsvetenskapliga forskare och andra experter bidrar här med analyser och reflektioner rörande ett antal frågeställningar som vi med all sannolikhet kommer att diskutera även efter att pandemin är över.

I det inledande kapitlet ges en bakgrund till antologin och de olika bidragen sammanfattas. I kapitel två beskriver Annika Lundius lagstiftningsarbetet under krishanteringen och vilka möjligheter som regeringsformen ger för en snabb lagstiftningsprocess. Nils-Eric Sahlin och Sylvia Schwaag Serger diskuterar i kapitel tre hur forskare har interagerat med beslutsfattare under krisen och presenterar principer som syftar till att förbättra samspelet mellan vetenskap och politik. I kapitel fyra uppmärksammar Gustaf Arrhenius, Krister Bykvist, Rebecca Thorburn Stern och Folke Tersman hur etiska frågor har ställts på sin spets under pandemin och diskuterar sätt att skapa större öppenhet kring etiska avvägningar.

Två av kapitlen i antologin berör ansvarsfrågor och samordning. Erna Danielsson och Susanna Öhman diskuterar i kapitel fem hur olika aktörer på central och lokal nivå samverkat under krisen och drar lärdomar av detta inför framtiden. I kapitel sex fokuserar Anne-Marie Lindgren särskilt på sjukvården och äldreomsorgen och diskuterar med exempel därifrån för- och nackdelar med rådande ansvarsfördelning.

De två följande kapitlen behandlar pandemins effekter på våra vanor i några olika avseenden, och vad man kan tro om utvecklingen framöver. Ulf Melin diskuterar i kapitel sju några aspekter på arbete hemifrån; dels den ökade användningen av digitala verktyg, dels konsekvenserna för gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv. I kapitel åtta ger Jonas Eliasson en bild av hur resandet har förändrats sedan pandemin bröt ut, men sätter även resvanor och resmönster i ett historiskt perspektiv.

I antologins avslutande kapitel analyserar Fredrik N G Andersson och Lars Jonung om det svenska finanspolitiska ramverket behöver anpassas i spåren av pandemin.

Läs inledning och sammanfattning och English Summary.
Pressmeddelande.
Beställ tryck exemplar av ESO-rapport 2021:1 (Elanders webbplats).

Ladda ner rapporten