2021:6 Ekonomiska krisers dynamik – en ESO-rapport om företagsomställning och strukturomvandling

I en globaliserad värld är många länders ekonomier sammanflätade med varandra. En oväntad negativ utveckling i ett land sprids därför lätt vidare till andra länder och ekonomiska chocker är svåra att undvika. Men vad kan politiken lära av tidigare kriser – finns det några lärdomar som kan underlätta strukturomvandlingar i framtiden? Och spelar det någon roll om krisen uppstår till följd av en it-bubbla eller ett virus?

I den här rapporten till ESO analyserar Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson hur tre olika kriser mellan 1996 och 2015 påverkat produktivitets- och jobbdynamiken i det svenska näringslivet. Utifrån analyserna görs även försiktiga förutsägelser om coronakrisens påverkan på den svenska ekonomin. Produktivitetsdynamiken studeras med hjälp av ett rikt datamaterial före, under och efter kriserna. Skiftande ägarförhållande, ålder, lokalisering, storlek m.m. innebär att kriserna drabbar olika företag på olika sätt. Jobbdynamiken, dvs. antalet skapade och nedlagda arbetstillfällen, analyseras utifrån de anställdas utbildning, företagens storlek och ägare. En generell slutsats är att strukturomvandlingarna i Sverige hittills fungerat relativt bra. Coronakrisen kan, till skillnad från andra kriser, komma att påverka yrken och yrkesgrupper som tidigare varit relativt förskonade, t.ex. högutbildade, då den snabbat på utvecklingen av distansarbete och därmed ökat möjligheten att lokalisera jobb till länder med lägre löner.

Fredrik Heyman är docent i nationalekonomi och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Hans forskning berör främst frågor kring arbetsmarknadseffekter av globalisering, jobb- och produktivitetsdynamik i näringslivet och hur digitalisering och teknisk utveckling påverkar den svenska strukturomvandlingen.

Pehr-Johan Norbäck är docent i nationalekonomi och verksam vid IFN. Hans nuvarande forskning omfattar ett brett spektrum av frågor kring innovationer, entreprenörskap, riskkapital, konkurrens, digitalisering och globalisering.

Lars Persson är vice vd vid IFN. Hans forskning rör bland annat frågor om interaktionen mellan entreprenörer, riskkapitalister och etablerade företag i innovationsprocessen; företagsdynamik och näringslivspolitik; samt digitaliseringens inverkan på näringslivets strukturomvandling.

Läs sammanfattning och English summary.
Pressmeddelande.
Beställ tryck exemplar av ESO-rapport 2021:6
(Elanders webbplats).

Varför har ni skrivit rapporten?

Vilka är de viktigaste resultaten?

Vad i politiken behöver förändras?

Ladda ner rapporten

Mediarapportering kring rapporten

Institutet för Näringslivsforskning Ny ESO-rapport: Ekonomiska krisers dynamik