Vad kan vi lära av tidigare kriser?

I en global ekonomi är ekonomiska chocker i princip omöjliga att undvika. Men finns det någon allmängiltig kunskap som kan göra strukturomvandlingar lättare i framtiden? Och spelar det någon roll om krisen uppstår till följd av en it-bubbla, bostadslån, statsskulder eller ett virus?

I en ny rapport till ESO, Ekonomiska krisers dynamik, undersöker Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson hur tre olika kriser mellan 1996 och 2015 påverkat produktivitets- och jobbdynamiken i det svenska näringslivet. Vid seminariet presenterar författarna sin rapport och sedan följer kommentarer och diskussion. Frågor som kommer att diskuteras är bland annat:

• Hur har tidigare ekonomiska kriser påverkat det svenska näringslivet?
• Skiljer sig de ekonomiska chockerna åt beroende på upphov?
• Vilka politiska åtgärder är viktigast för att underlätta framtida strukturomvandlingar, t.ex. som en följd av coronakrisen?

Vid seminariet medverkar:

Kerstin Hallsten, chefsekonom Industriarbetsgivarna och Skogsindustrierna (via länk)
Pär Hansson, professor i nationalekonomi, Tillväxtanalys och Örebro universitet
Fredrik Heyman, rapportförfattare
Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia, Uppsala universitet
Pehr-Johan Norbäck, rapportförfattare
Lars Persson, rapportförfattare
Erik Spector, enhetschef Konjunkturinstitutet

Karolina Ekholm, ordförande i ESO:s styrelse, inleder och Anna Seim, ledamot i ESO:s styrelse, modererar seminariet.

Läs hela inbjudan med program här:
Seminarieinbjudan 211125

Se seminariet i efterhand här:

Författarnas presentation
Pär Hanssons bilder
Erik Spectors bilder

Nu kan du lyssna på webbinariet här (extern ljudfil).