2025:4 Särskilt utsatta – en ESO-rapport om sambandet mellan etnisk segregation och brottslighet

I storstadsområden i Sverige och andra länder finns betydande demografiska skillnader mellan stadsdelar. Vissa områden har många invånare födda utomlands, medan andra har få. Etnisk segregation, som detta brukar kallas, har länge intresserat forskare och politiker. I debatten om bostadssegregation har polisens beskrivning av vissa områden som utsatta eller särskilt utsatta fått stort genomslag. Utsattheten innebär att områden med låg socioekonomisk status är mer drabbade av brottslighet. Dessa områden har ofta en hög andel utrikes födda invånare, vilket väcker frågan om huruvida etnisk segregation i sig utgör en grogrund för brottslighet.

För att förstå om politiska åtgärder mot etnisk segregation kan stävja brottsligheten är det viktigt att veta om sambandet mellan segregation och brottslighet är ett orsakssamband. I denna rapport till ESO undersöker Hans Grönqvist och Susan Niknami detta genom en forskningsöversikt och en ny empirisk analys. Analysen, gjord på kommun- och församlingsnivå, undersöker sambandet mellan etnisk segregation och brottslighet under åren 2000–22. Resultaten visar att det finns ett samband mellan etnisk boendesegregation och brottslighet, men att sambandet till stor del drivs av underliggande socioekonomiska faktorer. Sambandet mellan etnisk boendesegregation och risken att hamna i brottslighet är dock särskilt stark för barn som växer upp i segregerade miljöer. Författarna finner också att sambandet är tydligare för socioekonomiskt svaga än för starkare grupper. Därmed finns det anledning att tro att vissa sårbara grupper är särskilt utsatta för boendesegregationens effekter.

Författarna föreslår att insatser för att minska brottsligheten bör inriktas på att förbättra de socioekonomiska förutsättningarna i segregerade områden. Att kombinera satsningar på förnyelse och upprustning av bostadsbeståndet med satsningar på lokal arbetsmarknad, utbildning och säkerhet menar författarna kan leda till minskad segregation och ökad trygghet på lång sikt.

Hans Grönqvist är professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och Institutet för näringslivsforskning (IFN). Hans forskning är inriktad på arbetsmarknadsekonomi, med ett särskilt fokus på brottsliga beteendens orsaker och konsekvenser.

Susan Niknami är docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Hennes forskning är bland annat inriktad på brottslighet, ojämlika livschanser och integration.

Läs sammanfattning eller English Summary.
Läs pressmeddelande.
Beställ tryckt exemplar av ESO-rapport 2025:4 (Elanders webbplats).