Leder boendesegregation till ökad brottslighet?

Se seminariet i efterhand här:

Läs hela seminarieinbjudan med program.
Bilder från seminariet.
Lyssna på seminariet här (extern ljudfil).

I de flesta stora städer i Sverige och utomlands finns stadsdelar med betydligt högre andel utrikes födda än i andra delar av stan. Ofta betraktas dessa områden som mer otrygga och brottsutsatta. Etnisk boendesegregation, det vill säga skillnader i andelen utrikes födda mellan olika områden, antas ofta i sig vara en orsak till brottslighet. Men eftersom etnisk segregation i hög grad sammanfaller med socioekonomiska faktorer som låg inkomst och låg sysselsättning är det inte säkert att åtgärder för att minska just segregationen leder till färre brott.

I en ny rapport till ESO, Särskilt utsatta, analyserar Hans Grönqvist och Susan Niknami om det finns ett samband mellan etnisk boendesegregation och brottslighet. Rapporten innehåller en forskningsöversikt med särskilt fokus på studier som använder metoder för att undersöka orsakssamband. Dessutom görs en ny empirisk analys på svenska data.

Vid seminariet presenteras rapporten, följt av kommentarer från forskare och en paneldiskussion. Frågor som kommer att diskuteras under seminariet är bland annat:

• Hur påverkas brottsligheten i ett område av graden av etnisk segregation?
• Hur påverkas särskilt unga människors livschanser av att växa upp i en segregerad boendemiljö?
• Bör politiken ta en mer aktiv roll i att motverka segregation i svenska städer?

Medverkar vid seminariet gör:

Hans Grönqvist, rapportförfattare
Susan Niknami, rapportförfattare
Bo Malmberg, professor i geografi, Stockholms universitet
Fardosa Omar, verksamhetschef, Rinkeby Folkets hus
Hanna Larsson, bostadspolitisk expert, Sveriges allmännytta