Sammanfattning av ESO:s seminarium om EU:s klimatpaket Fit for 55, del 2
Fit for 55 är det mest omfattande paket med förslag på klimat- och energiåtgärder som EU-kommissionen någonsin lagt fram. Syftet med förslagen, som fortfarande förhandlas, är att uppfylla EU:s klimatlag och minska nettoutsläppen av växthusgaser med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 och att nå klimatneutralitet 2050.
Den 6:e april ordnade ESO det andra i en serie av tre seminarier om Fit for 55 med syftet att öka kunskapen och diskutera möjliga konsekvenser. Seminariet modererades av ESO:s styrelseordförande Karolina Ekholm och behandlade gränsjusteringsmekanismen (CBAM), en slags koldioxidtull som föreslås tas ut på vissa importerade varor i förhållande till de koldioxidutsläpp de gett upphov till. Vid seminariet presenterades förslagen, läget i förhandlingarna och vilka konsekvenserna kan bli.
Magnus Nilsson
Magnus Nilsson, miljökonsult och klimatpolitisk analytiker, inledde seminariet med att presentera förslaget och hur det är tänkt att fungera. Gränsjusteringsmekanismen berör i ett första steg importen av cement, gödselmedel, järn-, stål- och aluminiumprodukter samt el. Syftet med gränsjusteringsmekanismen är att förhindra att varor som produceras inom EU konkurreras ut av varor tillverkade i länder med lägre pris på koldioxid; annars riskerar utsläppen att flytta till andra delar av världen (så kallat koldioxidläckage). Enligt Magnus hoppas man också ge incitament till högre koldioxidprissättning i andra delar av världen och på så sätt minska de globala utsläppen. Givet existerande handelsmönster kommer Ryssland, Ukraina och Turkiet drabbas hårdast av införandet av mekanismen, förklarade Magnus.
Håkan Nordström, analytiker på Tillväxtanalys, berättade om trenden i EU:s och världens koldioxidutsläpp över tid. Han påtalade att tillväxten i de globala utsläppen huvudsakligen drivs av ökad produktion och konsumtion i utvecklingsländer som Kina och Indien, medan effekten på koldioxidutsläppen av att energiintensiv produktion omlokaliseras till länder med högre utsläpp är marginell. Därför menade han att CBAM inte kommer ha särskilt stor effekt på de globala utsläppen – EU är alldeles för litet för det. Däremot påpekade han att det kan öka acceptansen från näringslivet och därmed underlätta EU:s ambitioner om att gå före i klimatomställningen.
Håkan Nordström
– Det här är en bedömningsfråga. För att vi ska kunna gå före måste vi tänka på vår industris konkurrenskraft, men det kommer inte leda till att vi löser de globala utsläppsproblemen. Det måste också vägas mot de juridiska problem som kan uppstå i förhållande till världshandelsorganisationen (WTO), ansåg Håkan Nordström.
Medverkande på seminariet i form av ett förinspelat inslag var Aaron Cosbey, Senior Associate vid International Institute for Sustainable Development (IISD), som gav ett internationellt perspektiv på EU:s klimattull. Han belyste också just risken för en eventuell handelskonflikt med WTO. Flera aspekter av CBAM är tveksamma utifrån WTO:s riktlinjer, och strider potentiellt mot internationell handelsrätt, enligt Aaron. Han framhöll även att CBAM är en avgörande komponent i Fit for 55-paketet, en del som EU inte klarar sig utan om unionen ska klara sina ambitiösa mål. Men när, snarare än om, CBAM hamnar i en rättstvist kommer det inte gynna WTO, som redan i nuläget upplever en effektivitets- och legitimitetskris, hävdade han.
Aaron Cosbey
– Om man fastslår att EU har brutit mot WTO:s bestämmelser kommer miljörörelsen protestera för att WTO motarbetar den gröna omställningen. Om man däremot slår fast att EU följer WTO:s bestämmelser kommer producenter i utvecklingsländer protestera mot att WTO hindrar utveckling, sa Aaron Cosbey.
Aaron uttryckte att det inte är osannolikt att EU skulle välja att betala en straffavgift om utformningen av CBAM anses strida mot handelsregelverket snarare än att ändra, eller avstå från, att införa gränsjusteringsmekanismen. Det har hänt tidigare när en fråga ansetts tillräckligt viktig.
Avslutningsvis diskuterades också den gröna omställningen utifrån läget i omvärlden. Mats Engström, analytiker med inriktning på miljö- och näringspolitik på Svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS), lyfte fram effekterna av kriget i Ukraina. Mats påpekade att det råder stor osäkerhet, men att försörjningstryggheten kring energi nu har hamnat i centrum.
– Den politiska reaktionen i EU har hittills varit att hålla fast vid klimatomställning och att snarare skynda på med omvandlingen till förnybar energi, menade Mats Engström.
Mats Engström
Nuvarande förslag innebär att CBAM planeras införas under det svenska EU-ordförandeskapet i början av 2023. På frågan om tidsplanen är realistisk konstaterades det att det är svårt att bedöma, men att EU kommer införa en koldioxidtull av något slag råder det inga tvivel om.