Sammanfattning av ESO:s webbinarium om vägval i transportpolitiken
Den 12 februari ordnade ESO ett webbinarium om transportpolitiken baserat på inriktningsunderlaget som Trafikverket tagit fram till regeringens långsiktiga infrastrukturplanering. Underlaget, som sträcker sig fram till 2033 och 2037, ger vägledning till hur prioriteringar kan göras och är ett viktigt bidrag till infrastrukturpropositionen som regeringen ska lägga fram i april. Webbinariet fokuserade på två områden: balansen mellan underhåll och investeringar i infrastruktur och åtgärder som behövs för att nå det klimatpolitiska målet om fossilfria transporter 2045.
Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon konstaterade att det som är mest effektivt är att ”vårda det vi har” – att underhålla och modernisera befintlig infrastruktur. Kostnaderna för att underhålla vägytor och vägkroppar ökar, samtidigt som stora delar av järnvägen närmar sig sin tekniska livslängd. Tillsammans skapar det stora utmaningar för transportpolitiken.
Först att kommentera var Kristin Eklöf, fil. dr och dataexpert, följd av professor Jan-Eric Nilsson. De var överens om att det behövs mer empirisk analys eftersom den tekniska livslängden inte nödvändigtvis överensstämmer med den verkliga. Eklöf påpekade också att data för att analysera detta redan finns och uppmanade Trafikverket att använda den.
– Vi vet egentligen inte om det behövs mer eller mindre pengar utifrån vad som beskrivs i Trafikverkets inriktningsunderlag, sa Jan-Eric Nilsson.
För att nå klimatmålet behöver omställningen enligt Trafikverkets inriktningsunderlag vila på tre ben: elektrifiering, biodrivmedel och minskad efterfrågan genom högre bränslepriser.
– Men det här får effekt på landsbygden och ger upphov till negativa fördelningseffekter som får en att fundera på någon form av kompensation, sa Lena Erixon.
Professor Per Kågeson och forskningschef Svante Mandell menade att det är ett stort och viktigt steg i rätt riktning att inriktningsunderlaget nu utgår från att de klimatpolitiska målen ska uppfyllas.
– Trafikverket har tidigare talat med dubbla tungor men nu framgår det tydligt att trafikslagsbyten och minskad biltrafik inte i någon större utsträckning kan bidra till att nå klimatmålet, konstaterade Per Kågeson.
Avslutningsvis diskuterades hur mycket biodrivmedel som kan vara hållbart att använda i vägtrafiken, särskilt med tanke på att det finns andra trafikslag som har svårare att ställa om till el, vilket är ytterligare en svår nöt att knäcka i transportpolitiken.
Varför ordnar ESO det här webbinariet?
Vilka är det viktigaste slutsatserna?
Hela webbinariet kan du se i efterhand här.