Sammanfattning av ESO:s webbinarium "Utmaningar och möjligheter i krisens spår"

ESO samlade vid ett webbinarium den 10:e juni forskare och praktiker för att samtala om vilka åtgärder som kan vara lämpliga att genomföra efter att den omedelbara krishanteringen är över.

Sedan covid-19 klassades som allmänfarlig sjukdom har många delar av den svenska ekonomin drabbats av dramatiskt minskad efterfrågan. Trots flera ändringsbudgetar med åtgärdspaket har många arbetstagare varslats om uppsägning. Vilka arbetsmarknadspolitiska åtgärder behövs mest i den nya situationen? Och hur stöttar politiken nya idéer och innovationskraft?

Erika Färnstrand Damsgaard, forskningschef Konjunkturinstitutet, Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och Lena Sellgren, chefekonom Business Sweden, diskuterade under förmiddagspasset bland annat vilken strukturomvandling som kan följa av krisen och vilken roll innovation och digitalisering kan komma att spela.

– För att ta tillvara på svensk innovation måste det vara enkelt att starta och driva företag i Sverige. Personaloptioner kan också stimulera entreprenörskap, menade Pontus Braunerhjelm.

Erika Färnstrand Damsgaard konstaterade att krisen har förstärkt ett antal trender som sågs i mindre skala redan före krisen, till exempel e-handel och digitala möten. Alla var överens om att det, när det mest akuta skedet av pandemin passerat, behövs klassiska efterfrågestimulanser i form av offentlig konsumtion och offentliga investeringar. När det gäller offentliga investeringar är det dock viktigt att välja projekt som inte har för lång ledtid.

Under eftermiddagspasset inledde Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, med att ge en nulägesbild av arbetsmarknaden och en prognos för arbetslösheten. Därefter diskuterades bland annat frågan om hur vi förhindrar att de som varslats och blir arbetslösa fastnar i långtidsarbetslöshet. Ett par åtgärder som lyftes var att öka utbudet av utbildningar och att villkora stöden till företag med kompetensutveckling av de anställda.

– Utbildning och omskolning kan förhindra att individer hamnar alltför långt bort från arbetsmarknaden, sa Lars Calmfors, professor på Stockholms universitet.

Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet, menade att arbetsmarknaden måste anpassas till nya förutsättningar och att det inte finns någon arbetsmarknadspolitik som passar alla olika kristillstånd.

– Här har regeringen stora möjligheter att styra utan att gå till riksdagen. Förändringar kan hanteras i budgetar och regeringen har därför utrymme att göra förändringar snabbt, menade Irene Wennemo.

Anna Seim, ledamot i ESO:s styrelse, modererade webbinariet, som går att se på ESO:s hemsida.

Hela seminariet och en lista över samtliga paneldeltagare går att se här.