Nyhetsbrev med sommarlovstips från ESO juni 2024
Nya modeller behövs för att förklara kronans utveckling
Bild: Eget foto.
På eftermiddagen 17 juni ordnade ESO det sista seminariet före sommaren. Seminariet, som hade stor uppslutning, handlade om den svaga svenska kronan. På seminariet presenterade Harry Flam och Mats Persson sin ESO-rapport ”Krona på rätt kurs?” som beskriver den svenska kronans utveckling de senaste 30 åren, sedan 1993 då kronkursen blev rörlig fram till idag.
Kronans nominella värde har de senaste 30 åren varit ganska stabilt mot en handelsvägd korg av valutor (KIX) men den reala växelkursen, dvs. växelkursen justerad för inflation, har försvagats kontinuerligt sedan 1993. De senaste tio åren har kronan försvagats särskilt mot viktiga valutor som dollarn och euron. Försvagningen kan bara till en mycket begränsad del förklaras av ekonomiska standardteorier om skillnader i inflation, produktivitet och bytesförhållanden. Det verkar mer som att svårfångade variabler som osäkerhet i världsekonomin, förväntningar och riskpremier spelar en större roll. Att kronan, som är en finansiell tillgång, påverkas av de globala finansiella flödena och valutahandeln är inte konstigt, men svårt att analysera. Trots att det inte finns något mål för växelkursen i Sverige är den viktig i penningpolitiska överväganden eftersom den påverkar konkurrenskraften och inflationen. Svårast att förstå är varför kronan har försvagats så mycket jämfört med andra valutor.
– Den svenska kronan har sjunkit mer mot USA-dollarn än de flesta andra valutor med undantag för den norska kronan, påpekade Mats Persson.
På seminariet kommenterade Kerstin Hallsten från Industriarbetsgivarna, Olav Syrstad från Handelshøyskolen BI i Oslo och Robert Bergqvist från SEB rapporten. Lena Sellgren, ledamot i ESO:s styrelse, modererade samtalet.
Kerstin Hallsten reflekterade bland annat över vad det egentligen betyder att skolboksmodellerna för växelkursens bestämning inte fungerar – och kanske aldrig har varit särskilt bra som förklaringsmodeller.
– Valutamarknaden är en egen marknad som drivs av sina egna krafter. Det är valutamarknaden i sig och växelkursen som driver realekonomin snarare än tvärtom. Det är otroligt viktigt, menade Hallsten och ifrågasatte rimligheten i Konjunkturinstitutets och Riksbankens numeriska modeller där jämvikter nås genom att växelkursen anpassas till realekonomin.
Enligt Olav Syrstad påverkas norska – och sannolikt även den svenska – växelkursen av valutasäkringar av stora investeringar, t.ex. av pensionsmedel, som gjorts utomlands. Om värdet på utlandsinvesteringarna förändras måste investerarna agera för att förändra valutaexponeringen.
– Om man ska upprätthålla säkerhetsgraden så kommer ändringar i portföljvärden ge upphov till potentiellt stora orderströmmar på valutamarknaden, förklarade Syrstad baserat på egen forskning om den norska kronan.
Robert Bergqvist var inne på samma spår och menade att värdeförändringar i portföljer och valutasäkringar påverkar kronkursen mycket. Han poängterade att vi måste förstå kapitalflöden bättre om vi ska förstå kronans utveckling.
– Det finns tyvärr inga enkla svar som förklarar kronans svaga utveckling. I min värld handlar det väldigt mycket om portföljanpassningar som måste äga rum, sa Robert Bergqvist.
Läs rapporten: 2024:4 Krona på rätt kurs? En ESO-rapport om den svenska valutans utveckling 1993–2024
Se seminariet: Har kronan tjänat oss väl?
Läs författarnas debattartikel: DN-debatt (240617). Läs artikel i SvD: Artikel i SvD (240617).
Fler och fler följer oss på LinkedIn!
Du vet väl att du kan följa ESO på LinkedIn?
Under våren har vi ökat vår aktivitet på sociala medier, främst LinkedIn, och har fått ett ökat antal följare. Det är vi väldigt glada för! Följ oss här så missar du aldrig en nyhet!
Vårterminen går mot sitt slut….
I skolans värld har redan avslutningar ägt rum, men ESO-terminen har fortsatt med publicering och seminarium i veckan. Vi vill passa på att påminna om de övriga rapporter vi har publicerat under våren och som du kan ladda ned från vår webbplats:
Talande tystnad? En ESO-rapport om självcensur i Sverige (ESO 2024:1)
I samhällets tjänst? En ESO-rapport om villkoren för forskning och samverkan (ESO 2024:2)
Goda grannar – en ESO-rapport om grannskapets betydelse för integrationen (ESO 2024:3)
Trevlig läsning!
Den blomstertid nu kommer!
Men förutom blommor, sol och bad kan ju sommaren bjuda på en del regn. Har du inget att läsa och inget att titta på? På ESO:s webbplats finner du en uppsjö av rapporter. Du kan lätt använda vår filtreringsfunktion för att finna rapporter rörande det ämne du söker. Under fliken ESO play finner du våra tidigare seminariefilmer och en mängd kortfilmer där våra författare ger korta och koncisa beskrivningar av rapporterna: vad som är de viktigaste resultaten och hur man tycker politiken bör förändras.
Med en önskan om en glad midsommar och en avkopplande ledighet!