2023:2 Vem bor här? En ESO-rapport om gamla och nya folkräkningar

Riksdagen beslutade 2022 att en storskalig nationell folkräkning ska genomföras i Sverige och att Skatteverket ska ta fram ett förslag på hur en sådan ska gå till. Efter den sista enkätbaserade folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) har folkräkningarna utgått från befintliga administrativa register hos SCB. De vanligaste problemen med registerbaserade folkräkningar är att den registrerade (de jure) befolkningen inte överensstämmer med befolkningen som de facto finns i landet eller är registrerade på en viss adress. Straffen för felaktig folkbokföringsadress skärptes 2022 sedan det uppmärksammats som en möjliggörare för bidragsfusk och andra typer av välfärdsbrott. Med nuvarande folkbokföring är det inte heller möjligt att visa vilka som olovligen befinner sig i landet. För statistikjämförelser i EU:s medlemsländer rekommenderar Eurostat att länderna baserar sin folkräkning på den faktiska befolkningen. Ett aktuellt politiskt förslag är därför att den nya folkräkningen ska genomföras med inslag av uppsökande verksamhet. I Sverige har en folkräkning med dörrknackning aldrig tidigare genomförts.

I den här rapporten till ESO beskriver Gunnar Andersson, Andrea Monti och Martin Kolk hur folkräkningar har genomförts i Sverige under 300 år. En slutsats är att effekterna av de nya och utökade befogenheter Skatteverket fick 2022 för att, till exempel internt utbyta information och samköra register, för att förbättra befolkningsstatistiken bör utvärderas innan andra åtgärder vidtas. Att använda folkräkning för att förebygga välfärdsbrott med hjälp av dörrknackning är enligt författarna inte effektivt.

Rapporten har författats av Gunnar Andersson och Andrea Monti med bidrag från Martin Kolk.

Gunnar Andersson, professor i demografi, är verksam vid Stockholms universitets demografiska avdelning, SUDA. Andersson har under flera årtionden varit verksam med demografisk forskning baserad på longitudinella data från svenska och nordiska befolkningsregister. Andersson har hållit i det övergripande arbetet med den här rapporten.

Andrea Monti är filosofie doktor i sociologisk demografi, verksam vid SUDA och Åbo Akademi. I sin forskning om emigration från Sverige har hon analyserat kvaliteten i svenska befolkningsregister. Monti har bland annat skrivit avsnittet om kvaliteten i dagens registerbaserade befolkningsdata.

Martin Kolk, docent i demografi, är också verksam vid SUDA och Institutet för Framtidsstudier. Kolk har bland annat bedrivit forskning baserad på data från svenska historiska församlingsregister och folkräkningar. Kolks bidrag till rapporten är avgränsat till avsnittet om tidigare folkräkningar i Sverige.

Varför behövs den här rapporten?

Vilka är era viktigaste slutsatser?

Vad hoppas ni rapporten leder till?

Läs sammanfattning och English summary.
Pressmeddelande.
Beställ tryckt exemplar av ESO-rapport 2023:2 (Elanders webbplats).