2024:4 Krona på rätt kurs? En ESO-rapport om den svenska valutans utveckling 1993–2024
Hur kan det komma sig att den svenska kronan bara blir svagare när den svenska ekonomin är både stark och välskött och inflationen är låg? På sommaren påminns allmänheten ofta om den svenska kronans värde i förhållande till utländsk valuta och – mot bakgrund av att den svenska kronan under 2023 sjönk till de lägsta nivåerna någonsin mot euron och dollarn – kan det finnas anledning att fundera lite extra på semesterkassans storlek i år. Men även på hemmaplan märks det att den svenska kronan är svag eftersom många importerade varor blir dyrare. Samtidigt är en svag krona positiv för företagens internationella konkurrenskraft då svenska varor blir billigare utomlands.
I den här rapporten till ESO undersöker Harry Flam och Mats Persson den svenska kronans utveckling de senaste 30 åren, sedan 1993 då kronkursen blev rörlig fram till idag. Fundamentala makrovariabler som inflation, tillväxt och produktivitet kan förklara förhållandevis lite och det är svårt att förklara varför den svenska kronan har fallit så mycket mot euron och amerikanska dollarn de senaste åren. En observation är att den svenska kronan är en finansiell tillgång och, som med andra finansiella tillgångar, går det inte att med någon större säkerhet förutspå hur kronan kommer att utvecklas i framtiden. Men för att bättre kunna sia om kronans utveckling krävs djupare kunskap om hur finansiella marknader och internationella finansiella flöden påverkar växelkursen.
Harry Flam är professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet och har i huvudsak forskat om utrikeshandelsteori och -politik samt europeisk ekonomisk integration. Han har varit ordförande för Finanspolitiska rådet och deltagit i utredningar om bland annat Riksbankens guldaffärer under andra världskriget samt Riksbankens balansräkning och ekonomiska oberoende.
Mats Persson är professor emeritus i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. Han har i huvudsak forskat om makroekonomi och den offentliga sektorns ekonomi, och han har under årens lopp deltagit i en rad offentliga utredningar om försäkringsfrågor, skattefrågor och frågor rörande svensk stabiliseringspolitik.
Läs sammanfattning eller English Summary.
Läs pressmeddelande.
Beställ tryckt exemplar av ESO-rapport 2024:4 (Elanders webbplats).
Varför är den här rapporten viktig?
Vilka är det viktigaste resultaten?
Hur tycker ni att politiken ska förändras?