Nyhetsbrev från ESO
Foto: ESO.
Grön industripolitik; frågan är inte om – utan hur
Den 3 juni publicerade ESO rapporten Balansakt i behov av stöd som handlar om grön industripolitik – hur den motiveras, hur omfattande den är i Sverige och hur den bör genomföras och utvärderas. Rapporten är skriven av Åsa Löfgren och Patrik Söderholm. På seminariet som ägde rum samma dag presenterade författarna rapporten och Bengt Kriström, professor från Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå, kommenterade. Vid panelsamtalet som följde deltog även Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige och Fabian Levihn från KTH/Stockholm Exergi.
Författarnas slutsats är att en framgångsrik grön industripolitik inte är en ”uppifrån-och-ner” process där staten ska välja vinnare. Eftersom gröna investeringar ofta rör komplexa tekniska frågor och stora, dyra, investeringar med lång livslängd är besluten förenade med stor osäkerhet och risk. För att lyckas med grön industripolitik behövs därför ett gemensamt lärande i stat och näringsliv, dvs. ett ömsesidigt utbyte av kunskap och kontinuerliga justeringar av åtgärder över tid, samt en förståelse för att även misslyckanden kan vara lärorika och driva utvecklingen framåt.
Trots att Bengt Kriström framförde en del kritik mot rapporten som, enligt hans uppfattning, innehöll för lite av ”tänka efter före”, avrundade han sin kommentar med:
– Det här är en rapport som är väldigt gedigen. Jag tror den kommer bli viktig i diskussionen om hur vi ska utforma miljöpolitiken framöver.
Läs Åsa och Patriks debattartikel i Di här: DEBATT: Grön industripolitik – frågan är inte om, utan hur
Du kan se seminariet i efterhand här.
Rapporten kan du läsa här.
Hallå Fredrik Sjöholm, hur var det att skriva ESO-rapport?
Foto: Karl Gabor
Fredrik Sjöholm är professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning (IFN). Förra året skrev han tillsammans med Fredrik Heyman rapporten När Sverige säljer – en ESO-rapport om ekonomiska effekter av utländska företagsuppköp. Vi har passat på att ställa några frågor till honom:
– Vad arbetar du med just nu?
Jag fortsätter att arbeta med olika globaliseringsfrågor. Det handlar bland annat om Sveriges beroende av jordartsmetaller, arbetskraftsinvandring och effekterna av ekonomiska sanktioner. Gemensamt för mycket av det jag gör är hur förändringar i omvärlden påverkar svensk ekonomi, handel och företagande.
– Hur var det att skriva en rapport för ESO?
Det var en mycket positiv erfarenhet. Arbetet var professionellt organiserat, med ett kunnigt och välfungerande kansli, en bra referensgrupp och konstruktiva diskussioner under arbetets gång. Seminariet där rapporten presenterades var också mycket givande, med intressanta frågor och en bred diskussion om rapportens slutsatser.
– Vad har hänt efter publiceringen av er ESO-rapport?
Efter publiceringen har min medförfattare och jag fått många inbjudningar att tala om ämnet för rapporten i olika sammanhang. Rapporten har också lett vidare till akademisk forskning, som vi just nu är mitt uppe i. Det är förstås väldigt roligt när en rapport inte bara får genomslag i samhällsdebatten, utan också ger uppslag till ny forskning.
– Vad skulle du ge för tips till en framtida ESO-författare?
Ta chansen. Att skriva en ESO-rapport ger möjlighet till ett brett genomslag som man sällan uppnår med akademiska artiklar. Det är också en härlig känsla att märka att man kan något som andra är genuint intresserade av. Dessutom kan arbetet ge nya idéer och uppslag till fortsatt forskning.
Den blomstertid är nu kommen!
Blomstertiden har redan kommit och snart är sommarsemestern i antågande. Då kan det passa bra att blicka tillbaka på vårens rapportskörd här på ESO.
I januari publicerades Svarta siffror – en ESO-rapport om den kriminella ekonomins omfattning av Amir Rostami, Hernan Mondani, Johan Mellberg och Jesper Roine. Rapporten har sedan dess varit mycket flitigt citerad i synnerhet med avseende på den uppskattning som där gjordes av omfattningen av den kriminella ekonomin; den landade på 352 miljarder kronor per år i omsättning.
I början av mars presenterades Två steg framåt, ett steg bak – en ESO-rapport om bostadsmarknaden 1969-2024. I rapporten belyser Jan Jörnmark hur olika politiska reformer har påverkat prisstrukturen och tillgången till olika boendeformer och framhåller att enbart ökat bostadsbyggande inte löser bostadsmarknadens problem.
Senare i mars publicerades Unga under strecket – en ESO-rapport om fattigdom bland barn till utrikes födda av Anna Tegunimataka, Siddartha Aradhya och Raffaele Grotti. De konstaterar att barnfattigdomen är vanligare bland barn till utrikes födda föräldrar än bland barn till inrikes födda föräldrar. Visserligen minskar den över tid, men finns ofta kvar även efter mer än 20-25 år i landet.
I slutet av april presenterade Magnus Carlsson, Stefan Eriksson och Dan-Olof Rooth rapporten Arbetsliv för alla? som är en grundlig genomgång hur arbetsmarknadssituationen ser ut för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. De konstaterar att det finns en stor outnyttjad arbetskraftspotentialen bland personer med funktionsnedsättning – det rör sig om uppemot 200 000 personer – men att arbetsmarknaden behöver bli mer inkluderande för att denna potential ska kunna tas tillvara.
Senast i raden av ESO-rapporter är Balansakt i behov av stöd – en ESO-rapport om grön industripolitik av Åsa Löfgren och Patrik Söderholm och den berättade vi om inledningsvis i det här nyhetsbrevet.
ESO söker en ny medarbetare
Vi behöver rekrytera en ny medarbetare till ESO:s kansli. Är du, eller kanske någon du känner, intresserad av att arbeta med breda samhällsekonomiska frågor och att ha många stimulerande kontakter med forskare och andra experter? Är du angelägen om att policynära forskning når ut till beslutsfattare och till allmänheten? Och gillar du att ha omväxlande arbetsuppgifter och att tillsammans i ett litet team arbeta för att nå verksamhetens mål? Kika då in på vår annons här Regeringskansliet | Utredningssekreterare till kansliet för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Sista ansökningsdag är 5:e augusti.