Nyhetsbrev från ESO
Seminarium om utrikeshandel med el – Fria flöden eller klippta kablar?
Den 2 maj publiceras den nya ESO-rapporten Handel med stor effekt av Bo Diczfalusy och Cecilia Hellner. I rapporten analyserar författarna konsekvenserna av olika former av begränsningar av utrikeshandeln med el. I samband med publiceringen ordnar ESO ett seminarium där rapporten presenteras och diskuteras. Det finns ännu lediga platser på seminariet. Välkommen med din anmälan!
Se hela seminarieinbjudan och anmäl dig här.
Rapport och seminarium om coronapandemins ekonomiska effekter
Den 24 maj publiceras ytterligare en ESO-rapport. Nikolay Angelov och Daniel Waldenström utvärderar där de ekonomiska konsekvenserna och krisåtgärderna under pandemin med målet att skapa lärdomar inför framtida ekonomiska kriser. I anslutning till publiceringen arrangerar ESO ett seminarium om rapporten. Håll utkik efter mer information på vår webbplats!
De kriminella gängens geografi behandlas i nyutkommen ESO-rapport
Den 5 april publicerade ESO rapporten Kriminella på kartan – en ESO-rapport om den organiserade brottslighetens geografi (ESO 2023:3). I rapporten undersöker Hernan Mondani och Amir Rostami brottsutvecklingen i Sverige 2011–16 med särskilt fokus på den geografiska dimensionen av den organiserade brottsligheten. Samma dag arrangerades ett seminarium där författarna presenterade rapporten och Kim Nilvall (Polisen), Anna Karin Hansen (Ekobrottsmyndigheten) och Åsa Ljusberg (Stockholms stad) kommenterade. Karolina Ekholm, ESO:s ordförande, modererade. Kriminalitetens utveckling, brottsbekämpande och förebyggande åtgärder diskuterades även av riksdagsledamöterna Fredrik Kärrholm (M) och Mattias Vepsä (S).
På frågan om vad som är den enskilt viktigaste åtgärden för att få bukt med den organiserade brottsligheten menade Kim Nilvall att det är att fokusera på de unga och stoppa inflödet av nya individer i kriminalitet, Anna Karin Hansen framhöll vikten av informationsutbyte mellan myndigheter och Åsa Ljusberg betonade tillit och förtroende till kommunal verksamhet så att föräldrar och familjer som vill vågar söka hjälp vid behov. Både regeringen och oppositionen var överens om välfärdsbrottslighetens betydelse för den organiserade brottsligheten:
– Det finns en alldeles för stor minoritet av befolkningen som kommer att fuska om den möjligheten finns, sa Fredrik Kärrholm (M).
– Försörjningsstöd eller olika andra välfärdsförmåner handlar om att rätt person ska ha rätt stöd – för att inte någon som har ett uppsåt med skenäktenskap eller felaktig bostadsadress, ska komma åt förmånerna i vår välfärd, menade Mattias Vepsä (S).
Här kan du ladda ned rapporten och se korta filmer där Hernan presenterar rapporten: 2023:3 Kriminella på kartan – en ESO-rapport om den organiserade brottslighetens geografi.
Se seminariet i efterhand här.
ESO:s forskningsantologi har haft en workshop
Den 31 mars ordnade ESO en workshop med författarna i ESO:s antologi om forskningspolitiken. Motivet till antologin är att regeringen under 2024 väntas besluta om nästa forskningspolitiska proposition för 2025–28 och syftet med antologin är att ge förslag på hur den samhällsvetenskapliga forskningen kan bli mer samhällsnyttig. Kapitlen består av en blandning av personliga reflektioner och mer allmänna perspektiv på nationalekonomisk och statsvetenskaplig forskning. Författare är Mats Benner, Anna Dreber Almenberg, Eva Forslund, Magnus Henrekson, Randi Hjalmarsson, Lars Hultkrantz, Magnus Johannesson, Astri Muren, Anna Lund, Bo Rothstein och Sylvia Schwaag Serger.
Frågan om folkräkningar debatteras
Gunnar Andersson och Andrea Monti skrev i veckan en debattartikel i Svenska Dagbladet, Stora missförstånd i debatten om folkräkning , tillsammans med Glenn Sandström och Sofi Ohlsson-Wijk. Artikeln baserar sig i stora delar på Andersson, Monti och Kolks ESO-rapport Vem bor här? som publicerades tidigare i år.
Hej Robert Östling – sedan årsskiftet ny ledamot i ESO:s styrelse
Vad ser du fram emot i ditt nya styrelseuppdrag?
– Jag ser fram emot att jobba med och bidra till ESO:s rapporter. Jag läser redan sedan tidigare många av ESO:s rapporter, men det känns roligt och spännande att nu få göra det på ett mer professionellt sätt.
Varför är ESO:s arbete viktigt?
– Själv tycker jag att universitetens så kallade samverkansuppgift, att kommunicera med samhället, är väldigt viktig. Om vi forskare bara sitter på universiteten och lär oss om samhället gör inte kunskapen så mycket samhällsnytta, utan forskningen måste också kommuniceras på något sätt. Många tänker nog att samverkansuppgiften främst består i att skriva populärvetenskapligt eller kommentera på tv, men det finns många andra sätt. Ett sätt är just via rapporter eller rådgivningsgrupper, lite på det sättet ESO jobbar. Detta arbete kanske inte leder ut till den breda allmänheten men är ändå en viktig och mer direkt länk mellan forskare och beslutsfattare.
Vilken är din favoritrapport?
– Jag har ingen specifik favoritrapport, men jag kommer att tänka på en gammal rapport om fetma som gjorde väldigt pessimistiska förutsägelser, alla kurvor verkade peka åt fel håll. Jag vet inte hur siffrorna ser ut nu, men det blir jag nyfiken att ta reda på när jag nu kommer att tänka på rapporten.
Finns det någon specifik fråga du hoppas ESO kommer att ta upp i en framtida rapport?
– En fråga jag tycker är viktig är gränsdragningen mellan privat och offentligt, till exempel politikers övergångar från privata intressesfären till politiken och tillbaka. Jag tror det kan bli problematiskt och att det finns risker för korruption när det handlar om väldigt starka ekonomiska intressen, exempelvis välorganiserade stora koncerner som är helt beroende av staten för sin överlevnad.
Förutom ESO-rapporter, vad gillar du att läsa på fritiden?
– Sen jag fick barn läser jag betydligt mindre, jag känner att tiden inte räcker till. Det jag läser är huvudsakligen facklitteratur, populärvetenskap och ibland biografier. För tillfället håller jag till exempel på att tröska mig igenom Herbert Tingstens självbiografi i fyra band.