Nyhetsbrev från ESO

Institutet för framtidsstudier ordnar ett webbinarium tillsammans med ESO om etiska avvägningar i pandemitider

Tidigare i vår publicerade ESO antologin ”I en tid av pandemi – en ESO-antologi med samhällsvetenskapliga reflektioner”. I ett av kapitlen, Etiska avvägningar i pandemitider, diskuterar författarna Gustaf Arrhenius, Krister Bykvist, Rebecca Thorburn Stern och Folke Tersman hur rena faktaunderlag visserligen är centrala för att fatta bra beslut men hur det också krävs ett systematiskt sätt att sortera och analysera de etiska avvägningar som faktaunderlaget ger upphov till.

Vid ett kommande webbinarium den 25 maj, arrangerat av Institutet för framtidsstudier (IFFS) tillsammans med ESO, uppmärksammas dessa frågor och särskilt det förslag om att inrätta ett etikråd vid Folkhälsomyndigheten som kapitlet i antologin mynnar ut i. Förutom författarna själva deltar Göran Collste (Statens medicinsk-etiska råd), Maja Fjæstad (Socialdepartementet) och Anders Tegnell (Folkhälsomyndigheten).

Läs mer om webbinariet här. Institutet för framtidsstudier ordnar ett webbinarium tillsammans med ESO om etiska avvägningar i pandemitider

Rapport och webbinarium om arvsskattens relevans

Den 12 maj publicerade ESO rapporten ”En beklaglig förlust? En ESO-rapport om erfarenheter och lärdomar av arvsskatt” (2021:2). I rapporten summerar Mikael Elinder och Oscar Erixson svensk och internationell forskning om arvsskatt. I samband med publiceringen ordnade ESO ett webbinarium där Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi (IFN) och Lena Hiort af Ornäs Leijon, skattejurist och sektionschef på Skatteverkets rättsavdelning, kommenterade rapporten.

Daniel Waldenström berömde rapportens imponerande bredd men ville tydligare höra från författarna om de ansåg att en arvsskatt faktiskt borde införas i Sverige. Författarna svarade då att man bör betrakta arvsskatten som färdigdiskuterad.

– Arvsskattens betydelse är så pass liten att det är bättre att lägga fokus på andra skatter som kan ha verkligt stor betydelse, framhöll Mikael Elinder och fick medhåll från medförfattaren Oscar Erixson.

Under webbinariets gång diskuterades möjligheten att öronmärka intäkter från arvsskatten för att använda dem i omfördelande syfte. Lena Hjort af Ornäs Leijon poängterade dock att detta inte är ett alternativ, i alla fall inte i Sverige.

– Man skulle kunna fråga sig om man kan uppnå legitimitet genom att specialdestinera skatteintäkter men det sätter budgetlagen hinder för.

Se webbinariet i efterhand här: Arvsskatt: Nere för räkning eller på väg att återuppstå? 

Ladda ner rapporten här: 2021:2 En beklaglig förlust? En ESO-rapport om erfarenheter och lärdomar av arvsskatt

Lyssna på webbinariet i efterhand här: mbracevideonas.myqnapcloud.com (extern ljudfil)

Ekonomisk Debatt

I det senaste numret av Ekonomisk Debatt (3/2021 årgång 49) diskuteras och debatteras Klas Eklunds förslag till en genomgripande skattereform, som han i höstas presenterade i ESO-rapporten ”Vårt framtida skattesystem”.

De som kommenterar rapporten är Johan Fall, chef för Skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv, Håkan Selin, docent i nationalekonomi och forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Åsa-Pia Järliden Bergström (LO-ekonom) samt professorerna i nationalekonomi Olof Johansson-Stenman och Thomas Sterner.

Här kan du läsa numret i Ekonomisk Debatt. Ekonomisk Debatt 3/2021 (årgång 49) | Nationalekonomiska Föreningen

Här kan du läsa Klas Eklunds rapport. 2020:7 Vårt framtida skattesystem – en ESO-rapport med förslag på en genomgripande skattereform

Här kan du läsa effekter av Eklunds skatteförslag för olika hushåll. Effekter av Eklunds skatteförslag för olika hushåll

Hej Fredrik Carlsson!

Du är ny ledamot i ESO, berätta lite om dig själv!

Jag är nationalekonom och anställd vid Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Mitt specialintresse är mänskligt beteende, inte minst inom områden som rör miljön. I min forskning arbetar jag mycket med att föra samman beteendeekonomi och miljöekonomi.

Vilket är det viktigaste samhällsproblemet just nu?

Det där är en mer komplicerade fråga än man kan tro! Ett fokus på ”just nu” kan förleda en till att fokusera på det mest akuta problemet just nu. Men de viktigaste samhällsproblemen är troligen de som inte är mest akuta. Om jag skulle välja det samhällsproblem som jag personligen tror är det viktigaste skulle jag säga antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens. En alltför hög användning av antibiotika leder idag till en snabb utveckling av resistenta bakterier. Om detta fortsätter kan det leda till väldigt stora effekter på samhället och möjligheter att vårda människor. Problemet har stora likheter med det som vi sett i och med pandemin, där vi inte minst varit beroende av att ”alla” parter tar sitt ansvar. Frågan kräver både förändrat beteende och mer forskning.

Vad ser du mest fram emot med styrelsearbetet i ESO?

Att få läsa intressanta rapporter från ax till limpa och kunna påverka dessa lite, och att få intryck från alla duktiga personer på kansliet och i styrelsen.

Vad tycker du att en ESO-rapport ska bidra med?

Att på ett förståeligt sätt sammanfatta forskning och bidra med policyförslag med en stor portion ödmjukhet inför en komplex verklighet.

 

Trevlig försommar önskar ESO!